2017 blir 2018

Vilket år det har varit! Så fantastiskt vackert och detaljrikt år!! Jag har fått uppleva så himla mycket!

Början av året så deltog jag i lite bågskyttetävlingar. Jag deltog i 13 dagspilen och jag hade varit sjuk och var otränad. Men det var kul ändå och träffa alla och vara i en gemenskap där jag känner mig hemma. Sen så började planeringen på allvar med bröllopet och allt rullade på. Vi
köpte en del nya möbler till vårt hem, jag testade på poledance, jag har börjat studera, jag träffade Jonna Lundell och det var bara wow!!! Möhippan var rolig och superhärlig, bröllopet blev så underbart. 

Det har hänt så mycket i år så jag vet knappt själv riktigt. Och vi fick den bästa julklappen, vi väntar barn. Det är bla därför som jag inte har varit så aktiv här eller på youtube. Jag har helt enkelt inte orkat. Som igår så hade jag verkligen jobbigt, trött, ledsen och helt utmattad. Så jag pratade bort en stund med min kära syster och sen så kändes det bättre. 

Vi har ju även varit i Stockholm på Comic Con och upplevde ett par fantastiska dagar (sjuka tyvärr) och det var hur roligt som helst. Fick träffa lite kändisar och grejer. Fick autograf av Matt Denton som gjorde Vingfåle i Harry Potter och BB 8 i Star Wars. Fick även autograf av Ian Glen i Game of thrones. 

Ja som ni ser, ett år fyllt med äventyr, lycka och kärlek. 😍


 

Min julafton

Hej på er. Det är ett bra tag sen jag uppdaterade något av vilt här inne. Men ni alla som har sett videon vet ju nu varför. Min energi räcker inte till och jag måste tänka på mig och min kropp. 

Min julafton blev en av de bästa. Inte för de julklappar jag fick från Tobias eller så utan julklappen vi kunde ge våra familjer. Först på julaftons morgon så vaknade supertidigt och gick upp. Myste lite här och sen vaknade Tobias. Vi åt skinksmörgås och hade mysfrukost. Tog det lugnt sen och fixade med dukning, bädda sängen och såna saker. Kollade på tv och sen när klockan var halv tolv så plingade det på dörren. Då kom svärmor förbi med en julklapp. Sen fixade vi middagen och dukade fint vid det nya bordet. 

Efter maten så väntar vi på Kalle Anka och då ringer min mobil. Min familj skriker och är helt överlyckliga. Från svärfar Nikke och Svärmor Birgit så fick vi sms. De hade öppnat julklapparna och fått veta att vi ska ha barn. 

När Kalle Anka är slut så öppnar vi våra klappar och myser. Sedan börjar jag må dåligt tyvärr. Så jag tillbringar kvällen med att må dåligt. Det är bland annat en del av graviditeten. 










En julklapp till alla er


Mot alla odds


Vi alla har en tung ryggsäck att bära med oss fylld med olika erfarenheter negativa som positiva. Många bär med sig en extrem tung ryggsäck med många dåliga minnen, tankar och erfarenheter.

Under många år så blev jag matad från samhället att jag inte skulle blir något, jag skulle aldrig kunna jobba med det jag vill, att jag var värdelös och jag borde gå under LSS och alla andra sådana insatser jag inte har rätt till.  Anledningen till att de sa det var ju för att jag har ADHD och jag kunde ju inte jobba med handikappade för hur skulle det se ut? Det ser inte bra ut. Jag har inte rätt till LSS för jag är mer normalfungerande än många andra med ADHD. 

Efter alla år med nedtryckning från samhället, många års kämpande och mycket stöd från min underbara familj så fick jag mitt jobb. Det har varit många utmaningar men det har stärkt mig och gett mig mer skinn på näsan. Och efter ett antal år med utfrysning och utanförskap så träffade jag kärleken. Nu i år så gifte vi oss och jag håller på att utbilda mig färdigt för det jag verkligen vill jobba med. Den resan har inte heller varit lätt då jag stött på mycket problem. Men jag har gjort två kurser nu under hösten med många motgångar och dåliga odds men JAG HAR GJORT DET!! 

Känner mig så otroligt stolt över mig själv och tacksam för min stora familj, mina vänner och ni andra som finns vid min sida. Utan er hade jag aldrig börjat med studierna utan fortsatt i samma fotspår.

Det finns många där ute i världen som lyckas mot alla odds och jag vet att du som läser detta kommer att lyckas också. Tro på dig själv för jag tror på dig. Jag vet att du kommer att lyckas med det du vill och tar dig för. Skit i alla negativa röster oavsett om de kommer från din egen hjärna eller från samhället.

Det här inlägget är dedikerat till min vackra Evah och till min härliga Carola. ❤️❤️❤️




DAMP JAG HATAR DIG!!

Det är inte ofta som jag bryr mig om min diagnos eller märker den. Men idag är jag så oändligt trött på att ha den. Så oändligt trött på att kämpa och kämpa för att ändå hamna mellan stolarna hela tiden.

Jag vet att jag kan precis som alla andra bara jag får chansen. Men nej då ska du Herr DAMP komma och förstöra. Alltid ska du sätta käppar i hjulen och förhindra framfart. Är jag verkligen inte värd att lyckas? Är jag verkligen inte värd att få den utbildning jag vill?

När jag är klar med allt så vill jag bara peka finger och säga fuck you Herr DAMP! JAG KLARADE DET TROTS ATT DU ÄR SÅ ENVETEN!! 
Sådana här dagar så önskar jag att jag var som alla andra.

Är så trött på att hela tiden kämpa mot DAMPEN. 


För fem år sedan

Så fick jag den här frågan. Hur tror du att ditt liv kommer att se ut om 5 år? och mitt svar blev: Jag har gift mig, fått barn och fått mitt drömjobb.
 
Vad mycket som har hänt under dessa fem år. Det är knappt jag tror det själv. Först så träffade jag kärleken i mitt liv, flyttade till annan ort och blev sambo. Jag har utvecklats väldigt mycket och kommit närmare det liv jag vill leva. Dock är det lång väg att gå och vägen hit idag har inte varit lätt. Det har varit många prövningar men jag har alltid rest mig upp igen och kämpat på. 
 
I skrivande stund så tänker jag på vad som hände det här året, jag blev Fru Hansen och en sak av de jag svarade på frågan för 5 år sen gick i uppfyllelse. :) Jag gifte mig. Jag sitter nu här och är gift, när jag skrev svaret så skrev jag svaret för att jag drömde om att få gifta mig men trodde inte på det då att det skulle ske. Det var en tanke som kändes så långt borta ut och att jag aldrig skulle få uppleva sann kärlek. 
 
Men så kom 2014 när jag träffade min älskade man och kände att honom vill jag ha och sommaren 2016 så friade han till mig. Det var intressant att läsa frågan i alla fall och se vad jag hade svarat och jag fick ju rätt i en sak, jag gifte mig. :) Än så länge inga barn men det kommer nog det med, samma med drömmjobbet och där är jag ändå ett steg närmare i samband med mina studier. 
 
Här kommer det ett litet kollage med bilder på några höjdpunkter de senaste 5 åren. :)
 
 

Kvalitetstid med Sofie

I lördags var jag till Grums och hälsade på min familj. Jag hade tänkt att fika med Sofie ute men pga olika omständigheter så fick vi improvisera jag, mamma och pappa.
I deras gästrum/arbetsrum så står det en soffa, ett bord, några hyllor och en hög sterobänk. Vi satte upp en ljuslinga på sterobänken, en ljuslykta med ett battrieljus i. Det blev soft och en bra mysbelysning. I datorn satte vi i en skiva med julmusik och pappa åkte till affären och köpte prinsesslängd och lite dryck, Sofie valde saft och jag tog Fanta exotik. 
 
Sofie låg och sov när jag kom dit och när hon sen hörde min röst så vaknade hon till. Jag tog med henne in i arbetsrummet och vår syster Carola fotade oss lite först. Sen när vi blev själva så myste vi med fika, julmusik och tog lite bilder. Sofie skrattade, busade, myste och bara hade det helt underbart. Hon var så himla busig och en gång spottade hon ut tårta på mig och skrattade när jag sa "men vad gör du". Ögonen glittarde av bus och glädje för att jag var där. Så härligt att se henne på det humöret. 
Sen var det dags för Sofies vanliga kvällsrutiner. Vi myste mer hela familjen sen och pratade. Var kvar där ett tag och Sofie somande tillslut på soffan. 
 
En härlig stund med mysiga Sofie. Det är så mycket livsglädje och kärlek i denna underbara människa. Här kommer det nu lite bilder.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Video - Vårt bröllop


Life update...

Hej på er. Jag lever! Jag vet att jag inte har uppdaterat något alls men det beror på att jag har varit på resa till Stockholm med min man. 

Kommer bilder, text och video så småningom. Men jag ville nu titta in och säga hej. Resan har varit hur rolig som helst och vi har upplevt mycket. Det jobbigaste för mig var nog filmen jag valde. 😂 Kommer som sagt att berätta mer om det senare men på ett sätt ångrade jag mig om filmen. 

Vi var på Comic Con under helgen och det var superkul och man träffade så många härliga människor och jag lärde mig så mycket nytt. Har även fått nya idéer till cosplay, blogginlägg och videoklipp. Fick också träffa några kändisar. Gjort många spännande inköp också som ni kommer få ta del av senare. 

Idag är jag ledig från jobbet men dessvärre har vi blivit sjuka så Tobias är hemma från jobbet. Jag ska i alla fall fixa med lite tvätt, skolarbete och lite annat. Hoppas att ni får en fin dag. 


Bebismys

Hej på er. Idag har det varit en mysig dag. Vaknade runt 8 i morse och orkade inte gå upp med en gång. Sen fixade Tobias frukost och efter frukosten så diskade han. 


Sen blev det lite planering och sen var det dags för att åka iväg. Var först till skolan och fick hjälp med CSN sen åkte vi till restaurangen som vi anlitade för bröllopet. De hade gett oss en liten present, en gratis lunch för 2 hos dem. Så nu passade vi på. När vi har ätit klart så åkte vi hem till svärmor där svägerskan Therese var med sin goa son A. Åh vad jag myste med honom. Jag har matat, myst och gosat bebis. Efter vi hade varit där ett tag så åkte jag och Therese ner till Bergvik och där fikade vi, gick runt och kollade på bebis prylar. 

Hon ville köpa en liten present till oss och köpte så gulliga kläder. Nej, jag är inte gravid än. Men hon ville köpa det till oss och stötta. 🙂 Det var en mycket mysig fika och jag såg bebisar över allt. När vi kom hem till svärmor igen så låg Tobias på golvet med lilla A och busade. Sen åkte Tobias på sin bowlingträning och jag blev kvar. Satt och virkade, pratade, myste och matade lilla A. Världens sötaste bebis, jag smälter ju när jag ser honom. 😍

Nu är vi hemma och ska fixa inför i morgon. Ha nu en fin fortsatt kväll. 


Pride festival i Karlstad

Ja vilken helg det har varit. Först i fredags så jobbade jag kort pass och det rullade på med lite av varje. Efter jobbet så skyndade jag mig hem för att åka till Grums och hämtade våra inramade foton hos fotografen. Sen handlade vi lite inför helgen och åkte hem. Väl hemma så gjorde vi korv med bröd och myste till Star Wars. 


Igår så åt vi god frukost och myste mycket. Efter frukosten så gjorde jag mig i ordning för att dra ner på stan för att möta upp min kompis Linda. Tyvärr regnade det en del men jag hade paraply med. Jag kommer till mötesplatsen och efter en stund kommer en annan kompis som heter Emmi och hon skulle vara med på samma sak så vi hängde. Sen kom Linda och vi letar upp spelföreningen som lånade/hyrde ett rum på biblioteket. Där fanns det brädspel, tv-spel och lite pyssel. Där inne hängde vi tills det var dax för att samlas upp för paraden. 
Paraden börjar och jag går strax bakom banderollen. Efter ett bra tag så frågar en tjej om jag ville bära så jag tog tag i banderollen intill Linda. Dessvärre regnade det hela vägen men lite olika mängder. Det var väldigt kul och jag fick många skratt. 

När paraden var över så mötte jag upp Tobias som hade haft bowlingmatch. Vi tog en tur ner till biografen för att fixa lite och sen skyndade vi oss hem och hämtade bilen. Åkte till Grums för att umgås med min familj. Där blev det ännu mer skratt. Vi åt mat från Burger King och sen chokladpudding, grädde och vaniljsås. 

Väl hemma så blev jag så jäkla trött och idag är jag superseg. Har haft en kanonbra helg så här långt och det har varit så underbart med alla härliga människor. 


Drömmar slår in...

Ja, i så många år har jag gått och drömt, i så många år har jag önskat, i så många år har jag längtat. Hittade kärleken 2014, 2015 blev vi sambos, förlovade mig med min underbara man 2016 på vår resa till London och i år blev vi man och hustru. Efter alla turer så hittade jag kärleken. Men det var ändå något som fattades.
 
Nog för att jag trivs med Burger King men känner att det är inte vad jag vill jobba med resten av mitt liv. Redan som 10 åring drömde jag om att få jobba med handikappade barn och ungdomar. Så jag valde vårdgymnasiet men efter mycket strul så upptäckte vi att jag har diagnosen DAMP. Jag hade jättesvårt att lära in saker och det kvittade hur jag gjorde så funkade det inte. Jag kunde provet utantill hemma i köket men när jag satte mig i skolbänken så var allt borta, som att någon hade gått in med en dammsugare och damsugit upp allt jag hade lärt in.
 
Jag fick erbjudandet att åka till Torsby där de hade utbildningen på särskolenivå men jag var inte redo för att ta det steget. Först att få veta att jag har DAMP, sen gick jag och min familj genom en kris då vi fick svart på vitt att min handiakappade syster är sjukare än vad en förstod. Samtidigt hade jag inte kommit in i tonåren utan var mer som ett barn ännu. Så jag valde att gå särskolan här i Karlstad ett par år först. Fick sedan chansen att byta skola och läsa omvårdnaden i Torsby som det var tänkt från början. Det var en tuff tid med många omställningar och mycket att lära in. Men det var där jag blev vuxen och lärde mig att ta ansvar för mig själv. Hade många roliga stunder med härliga klasskamrater och njöt av livet på många sätt. 
 
När jag slutade skolan så sa alla att jag kunde jobba som undersköterska eftersom jag hade läst vanliga betyg och klarat mig bra. Mina favorit ämnen var psykologi, etik och svenska. Sedan fanns det hur många ämnen som helst som var roliga men de var bäst. :) 
 
Nu sådär 13 år senare så får jag veta att jag inte alls har alla kurser. Men det gör mig inget för nu har jag mer kraft, nu har jag nya möjligheter. Nu ska jag göra verklighet av drömmen och har precis läst första kapitlet i Pyskiatri 1. Väldigt intressant och spännande ämne. Dock är jag lite nervös eftersom det är på distans och jag är van att sitta i skolbänken. Men jag har Tobis, familjen (nya som gamla medlemmar) och alla underbara vänner som är med och stöttar. Jag ställde en fråga tidigare idag på facebook angående en fallbeskrivning, har inte gjort sådan på flera år och jag fick svar från en härlig person som också pluggar fast på universitetet och mer djupare i sjukdom och sånt. Så jag vet att med all erfarenhet jag har och med alla härliga människor i mitt liv så kommer detta bli superbra. :) Jag är så sjukt taggad!!
 
 

Ny header

Då är hösten i antågande, skolorna har börjat och på morgonen är det svalare. Inte för att det har varit så supervarmt under sommaren. 

Men nu är det nya tag som gäller, jag är nygift och har ett nytt efternamn, ska börja ett nytt kapitel i mitt liv och då ska ju bloggen också förnyas lite. ☺️ Som ni ser så är det en ny header och jag har även ny färg. Vad tycker ni om det nya i bloggen? 

Jag får ändå säga att jag ser fram emot hösten och allt jag ska göra. Jag kanske inte kommer blogga så mycket utan kanske göra som många andra bloggare, fasta dagar. För jag ska ändå studera samtidigt som jag jobbar. Men jag ska försöka blogga så mycket som möjligt ändå. Får se först hur många timmar jag ska studera och så. 

Nåväl, idag har jag jobbat och när jag kom hem så blev det vila, mat, lite jobb med bloggen och sen tog vi oss en promenad. Gick över 5 km, skönt att röra på sig. Nu blir det soffan och tv. Hoppas att ni har haft en fin dag och får en fin kväll. ☺️ 


Vår stora dag del 3

Efter vigseln och fotografering så var det dax för mat, fest och lekar. Eftersom det skulle dröja mellan vigseln och maten ca 1 timme så hade vi kaffe, frukt och lite tilltugg för den som ville ha. Festen hade vi i Sockenstugan som låg intill kyrkan. 
Piotr, vår kock kom med maten som planerat och han fixade i ordning allt. När alla satt till bords så tog han ordet och presenterade menyn och sig själv. Tillsammans med våra hjälpkillar så gjorde de ett superjobb. :) Maten var fantstisk. Vi åt Timjanmarinerad helstekt fläskfilé med ugnsbakade rotfrukter, potatisgratäng och trattkantarellsås. Det fanns vissa allergier och vegetarianer att se till så vi hade lite olika komplement för dessa. :) Maten var hur god som helst och jag njöt verkligen. Efter maten så åkte kocken iväg (han hade gjort sitt på plats) och vi lät Daniel och Johnny och svärmor plocka rätt efter maten. Vi andra socialserade och umgicks, mycket fotande och många kramar blev det.
 
Sen blev det tårta som kom från Hanna Larssons bageri här i Karlstad. Den var god och mycket fin, till det var det kaffe, kakor, te, läsk mm. :) Fanns lite av varje med andra ord. Efter den så var det dax för tal och en frågesport som jag och Tobias hade knåpat ihop. Talen var hur fina som helst och Tobias tal var helt underbart. Jag överraskade med en låt som jag hade sjunigt in på möhippan också, vilket blev en riktigt överraskning för alla där inne. Min mamma bara va, den rösten låter ju som Annas sen förstod hon att det var min röst. :D Till frågsporten så fanns med ett lite pris till vinnaren, de 3 som hade alla rätt var min mamma, svärmor och vår kompis Catharina. Så de fick lotta vem som skulle vinna priset vilket blev Catharina. Det verkade som att frågesporten gick hem och att den var uppskattad.
 
Blev sedan bröllopsdansen och vi dansade till låten Time of my life från filmen Dirty Dancing. Efter den dansen rockade vi loss några stycken av oss, man får passa på att svänga sina lurviga i en sådan fin klänning och underbara högklackade. För första gången i mitt liv så kände jag mig verkligen bekväm i en sådan fluffig klänning och så högklackade skor. Kände mig som världens vackraste prinsessa som nyss hade fått sin stiliga prins. <3 
 
Sedan började folk dropa av allt eftersom och så körde vi sista leken som vår vän Daniel hade fixat. Han hade ordnat ett melodikryss och det var riktigt kul. :) Jag kunde lösa en del på första halvan men andra halvan så längtade jag bara till att få vara ensam med Tobias. :) Efter krysset så åkte de flesta iväg och jag och Tobias började göra oss redo för att åka vi med. Jag hade ordnat med en överraskning på hotellt till honom så jag behövde hjälp med att få av mig klänningen och någon som höll Tobias sällskap i lobbyn under tiden. Dock hade vi glömt den portabla högtalaren borta på festen men det löste sig. Som ni säkert redan har sett så har jag ju tränat poledancing och jag hyrde en stång till rummet och dansade för min man. Han uppskattade dansen och det kändes så himla nice att få göra en sådan här grej. Jag har alltid velat testa men aldrig vågat prova det. 
 
 Så såg vår stora dag ut och om söndagen på hotellet kommer i ett eget inlägg. :) 
 
 

Vår stora dag del 2

Klockan blir 12, klockorna klämtar i klocktornet och jag och pappa börjar gå upp mot kyrkan.
Jag kan inte gå snabbt då jag har höga klackar, jag känner ingen nervositet och pappa och jag samtalar. Det var en anledning till att jag ville att pappa skulle leda fram mig, för att han är den starka klippan som jag alltid har haft vid min sida och nu har jag en ny klippa att luta mig emot när stormen yr omkring. Han fick mig att behålla lugnet under stunden innan vi skulle gå in. 
Vaktmästaren öppnar portarna och musiken, Bröllopsmarschen av Wagner börjar spelas, jag ser alla där inne och då kom nervositeten som en BOMB! Jag bara kände "Nej inte än! Jag är inte redo för att gå in" Men ser min underbara älskling där framme, han är så snygg, stilig, het och helt underbar. När jag såg honom ville jag bara springa fram och få kramas och pussas. Så börjar vi gå in, jag ser alla glada ansikten, ser mina närmaste där och de som verkligen betyder något. Mina nya vänner, mina äldre vänner, min familj, min nya familj och min nya släkt. Alla som var där har en stor betydelse i mitt liv. Så kommer vi fram till Tobis, pappa lämnar över mig och jag och Tobias ska gå upp för den lilla trappan. Men jag är inte van med så höga skor eller den typen av klänning så det blir lite omständigt. Fast det är ju jag så jag bryr mig inte om det utan gör på mitt Annavis. Tror inte någon märkte att jag gjorde det på mitt sätt eftersom alla var så oroliga för att jag skulle snubbla eller så. :) 
 
Nu står vi där framme, jag är så fokuserad, vågar inte titta på Tobias, kollar till vänster där mina tärnor står. Jag känner huvudvärken bomba mig, det är hur varmt som helst och kroppen är totalt borta från sinnet. Men jag bara står där och fokuserar på det vi ska göra. Vår solist börjar sjunga Det vackraste av Cecilia Vennersten. En av mina favoritlåtar. Allt är så vackert och härligt. 
Så är det dax för vigselakten och jag ger min brudbukett till Evah och hon hade sett vad jag hade skakat när jag har höll i den. Men när hon fick den så förstod hon varför. Den var väldigt tung att hålla i. Vi ger varandra våra löften och byter ringar, jag börjar skaka så jag är på väg att tappa ringen men lyckas att hålla i den. När vi väl fick pussas så var det som en befrielse. Jag kände en sådan längtan efter att få pussa på honom ända sen portarna öppnades. :P  Efter välsignelsen så är det vigseltal och sen kom det en liten överraskning från mig till Tobias. Jag hade kommit överrens med prästen, kantorn och solisten att det skulle sjungas en extra låt. Jag valde Du är allt med Sonja Allden. Den är verkligen så vacker och fin.Sen så var det psalm och ännu en solosång och solisten sjöng Kärleksvisan av Sarah Dawn Finer. 
 
Dax för utgång, som musik så valde vi, An der Schönen blauen Donau. Ett mycket vackert klassiskt stycke, har används i filmer och jag kunde relatera till den via min passion för klassisk musik och Tobias genom sin passion för film. Sen fick vi gå in i ett lite rum så att alla gäster fick samlas utanför. Väl inne i rummet blev det massor av pussar eftersom vi hade längtat så efter varandra. När vi kom ut så blev det en himla massa fotograferande, vår inhyrda fotograf var på plats och fotade också. 
 
Fortsättning följer...
 
 
 
 

Vill bli accepterad

Den enda önskan jag har är att bli accepterad för den jag är. Jag vet att det är fler som upplever detta också, vi människor vill bli accepterade för de vi är. Ni som följt mig länge vet säkert att jag inte dricker särskilt mycket alkohol, jag anser att jag inte behöver ha alkohol alls. Jag kan ha kul utan alkohol och jag vill bli accepterad för det valet och hitta vänner som då accepterar mig för det. 

Allt för många gånger i mitt liv så har jag blivit bortvald pga att jag inte dricker alkohol och fått höra flertal gånger att jag är tråkig. Tyvärr har jag mött personer som då inte kan acceptera mig utan måste såra mig med att kalla sig nära vänner osv. Men hur bra är vänskapen om de inte kan acceptera att jag inte dricker alkohol? Jag kan ju tycka då att den inte är så bra. 

Jag är van att bli bortvald, jag är van att alltid stå åt sidan och se på när alla andra har kul och varför skulle jag, jag menar obetydliga lilla jag betyda något? Som jag jag sa i en video en gång, jag existerar inte och många tycks tro att min vänskap är gratis och att de kan behandla mig hur som helst och jag ska bara stå där och ta emot all skit. Många tycks tro att man kan trycka ner mig hur mycket som helst och jag ska bara finna mig i det. Det gäller allt i samhället, så som skola, jobb, vänner och övriga relationer. Jag skulle ha fått veta idag hur många timmar jag ska studera och vilka kurser jag ska läsa men icke. 

Nu säger jag GLÖM DET! ALDRIG I LIVET!! Nu tar jag ingen mer skit! 

Nu är det nog, jag är en människa liksom alla andra med tankar, känslor och värdighet. Om det inte passar så dra. Jag har såpass mycket självrespekt så jag kan stå upp och säga NEJ! 


Tillbaka till skolan

Ja, igår så var jag tillbaka i skolan. Men det hände inte särskilt mycket. Utbildningen sker på Tingvalla gymnasiet här i Karlstad och jag har aldrig varit på skolan så jag hittar inte. Jag gick dit i alla fall och fick hjälp att hitta lokalen där vi ska samlas. 

Alla kommer dit och när jag kollar in lärarna så får jag se ett bekant ansiktet. En av lärarna hade jag på gymnasiet, 1997. Sen var det många sökande som var från Grums. Det kändes bra att sitta där, men allt eftersom de ropade upp så blev det mer och mer oroväckande. Mitt namn ropades aldrig upp. 

Tillslut så fick jag och några till som inte blev uppropade följa med rektorn och det visade sig att de inte har planerat något för oss. Så vi är lika ovetande om allt som innan vi gick dit. Enda vi fick veta är att vi blir kontaktade i morgon av en lärare. 

Jag begriper inte vad jag skulle till skolan och göra, men de har väl en tanke med det hela. Det som var bra var att jag kände att detta kommer bli bra, att jag har gjort rätt val. Jag ser framemot allt slit. ☺️ 


Då är det dax

God morgon på er. Då är det dax för ett nytt projekt för mig. Det är så skönt att få komma igång med allt och samtidigt är det nervöst, pirrigt och förväntansfullt. ☺️ Vädret är soligt, fint och temperaturen ligger på ca 13.8 Lite för svalt tycker jag. Tyvärr så mår jag inte så superbra då min mage har varit lite bråkig och min kropp ställer om sig efter att ha slutat med p-piller. Så idag är mitt humör lite sisådär. 


Men jag är förväntansfull för dagen och nervös. Idag ska jag börja skolan igen. Jag ska läsa upp mina sista betyg för att bli undersköterska. Men jag vet inte vart dalen ligger, jag vet bara vart skolan är så att säga, så jag får åka ner tidigare och orientera mig så jag hittar. ☺️ Sen blir det att planera plugget och arbetstider så allt funkar med varandra också. 

Har nu ätit frukost och kört en maskin med tvätt. Ska snart fixa med allt jag behöver ha med för dagen. Hoppas att ni får en fin dag oavsett om ni går i skolan eller har ett jobb. ❤️ 


Tre år...

Bilden till vänster tog vi den 18 juni, strax efter vi blev tillsammans. Jag var så nervös, så nykär, tokkär och befann mig i kärleksnästet. Dock var jag rädd för att ta steget med dig, rädd för att bli sviken, rädd för att bli lämnad, rädd för den känslomässiga karusellen som ingår i en relation. 


Men nu tre år senare sa vi Ja till varandra inför alla. Du var så snygg, stilig och het när du stod där i kyrkan. Jag är lika tokkär, nykär och befinner mig i kärleksnästet än idag. Jag är 100% mer säker idag på att det är dig jag vill tillbringa mitt liv med, det är dig jag vill bilda familj med, det är dig jag vill bli gammal med. 

Du får mig att se stjärnor, du får mitt hjärta att svämma över av kärlek, du är så go och romantisk av dig. Jag njuter av varje sekund med dig för du är så mysig och go. 

Älskar dig min fina älskade man. ❤️


Mitt tal till min man

Ni som känner mig väldigt väl vet vad en chokladkalender vid advent har betytt för mig. Varje morgon som jag öppnade en lucka och fick chokladbiten så kom en varm lyckokänsla i kroppen.

Nu ger inte kalendern längre den effekten då jag har hittat min alldelese egna speciella chokladbit. För varje morgon när jag vaknar så ser jag dig ligga där och just då känner jag den varma lyckokänslan infinna sig. Med andra ord så känner jag den känslan nu varje morgon 365 dagar om året 24/7.

Det jag vill säga är att du är min speciella chokladbit som får mig att bli så otroligt lyckligt kär. Du är ljuset i mitt liv, du är tryggheten, du respekterar mig för den jag är. Du gör mig till en bättre människa och du får mig att våga tro på mig själv. Idag vågar jag göra saker som jag inte ens hade en tanke på förr. Du finns alltid där och stöttar, du är med och kommer på idéer till Youtube eller blogg. 

Älskling, älskar dig mer än vad jag kan uttrycka. 


RSS 2.0