Man ger inte barn öknamn!!

Du som vuxen ska föregå med gott exempel! Du som vuxen ska lära barnen rätt och fel! Du som vuxen ska veta bättre än så!

Man ger inte barn öknamn såsom tönt, bög, fjolla, fikus. Då lär sig barnen att det är rätt att säga så. Som exempel; Lilla Peter tycker om att leka med dockor och han tycker om färgen rosa. Men han farbror Nils tycker att det är fånigt att killar leker med dockor och kallar honom för bög. Lilla Peter som inte förstår bättre börjar kalla någon annan för bög för det gjorde ju hans farbror. Då blir hans farbror arg och menar på att Peter ska visa respekt. 

Det kan bli så här också, lilla Peter vågar inte vara sig själv och leka med det han vill för att andra trycker ner honom och mobbar honom. Han får då bilden av att antingen så är man nedtryckt av andra och inte vågar vara sig själv eller så gör man samma sak, trycker ner andra.

Allt det är bara exempel och självklart handlar det också om föräldrarna hur de uppfostrar barnet. Men min poäng är att även vi andra vuxna har ansvar! Och det är verkligen elakt att ge barn öknamn! 

Jag tänker lära Lily detta med genusperspektiv och att även om man är kille så kan man använda rosa, klänning, kjol likaså att en tjej kan använda byxor, blått och andra "killsaker".

Vad är din tanke kring ämnet? Är det rätt att ge barn öknamn? 



Rädda LSS!

Idag har jag och Lily varit med i en demonstration här i Karlstad. Det är föreningen JAG som ordnade tillsammans med RBU och FUB. Jag träffade en och annan bekant som jag stod och pratade med. Lilys första demonstration och Linda var med och även min kompis Viktor. 

Tyvärr var det halvdant väder och snålkallt men de serverade glögg så jag drack lite av det. Det var mycket trevligt och kul att prata med de andra. Sen var det dags för mig och Lily att åka hem då det var mat och pyjamas för Lily. Nu ligger hon och sover och jag myser med Tobias.

LSS idag hänger på en skör tråd och jag hoppas att det blir bättre. Ju fler som kämpar för LSS och jämställdhet ju desto bättre. 

STÄRK LSS - STÄRK ALLA BARNS RÄTT!!! 







Jag klär mitt barn hur jag vill!

Det är ett himla tjat om hur man ska klä en bebis. Nu är det vinter och det finns ytterkläder för alla åldrar och vi vuxna tar på oss massor, MASSOR av kläder men barnen ska åka lättklädda i bara en enkel pyjamas. Som min dotter är jättefrusen av sig och är väldigt gnällig om hon inte har det varmt och ombonat. Så jag bäddar ner henne i barnvagnen och hon somnar så gott och man ser hur skönt hon mår.

Vi vuxna klär på oss för att inte förfrysa om händer, fötter och andra delar. Varför ska ett litet barn utsättas för det som vi själva vill slippa? Ni som inte klär på era barn kan väl själva gå ut utan jacka, mössa, skor, vantar mm? Du får inte ta på dig det för du ska klara dig ändå. 

Det är sant att barnen inte får vara för varma men inte för KALLA heller. För mig är det självklart att klä på barnen när man ska sätta sig i en kall bil, varför ska jag ha kläder på mig om mitt barn inte har? Nej, lagomt med kläder på och lager på lager i så fall. Men kläder ska vara på! 

Jag blir så arg när jag ser att föräldrar inte tar på barnen vantar utan man måste påpeka att fryser inte hen nu? Eller varför ska du ha vantar men inte hen? Jag tänker att man kan ge barnen skador så som ledvärk, lunginflammation. Jag tänker inte ge mitt barn några skador för att man inte orkar klä på barnet. 

Vad anser ni? Dela gärna med er av era tankar. 



En kvinnas intressen räknas inte

En kvinnas intressen anses inte vara viktiga, värdiga att prata om. De anses vara som löjliga och allt som en man gillar är det enda riktiga intresset. Så om en man gillar fotboll så är det intresset mycket bättre och viktigare än en kvinnas intresse för en tv-serie. Så en man kan sitta och skrika allt han kan till en fotbollsmatch och sen diskutera. Men om en kvinna skriker till en tv-serie och sen diskuterar så låter det; "vad ser du på det skräpet för? Det har inget underhållningsvärde."

Så bara för att jag är kvinna så är inte mina intressen viktiga? Så bara för att jag är kvinna som då gillar såpoperor så är mitt intresse dåligt och ovärdigt? 

I många situationer i samhället så diskuteras det fotboll, hockey och om man nu inte gillar det så är man konstig. Det finns en specifik situation som jag själv upplevt där någon sa att åka till IMAX i Stockholm för att se Star Wars inte var något utan att se en fotbollsmatch var bättre. 

Kan man inte få gilla det man vill utan att få höra massa negativt skit om allt? Låt alla få tycka om det dom tycker om och är du inte intresserad så var tyst. Du behöver inte klanka ner på andra och dit intresse är inte centrum i världen. Det finns andra människor med andra intressen, kom ihåg det.

Vill du bli respekterad för dina intressen så respektera andras intressen!




Feminist möte

Hej på er. Idag så började vi dagen med en förmiddag på Bergvik jag och Lily. Vi kom ner till Bergvik lite för tidigt så vi fick sitta och vänta. Vi fick en del fixat och det kändes mysigt att ha en shoppingtur med sin tös. Jag tog lunch på Wayne's Coffee och Lily sov så gott. Satt sen och läste i boken. Tog en promenad hem från Bergvik och det var skönt. Väl hemma så blev det mat för Lily och sen kom pappa hem. 

På eftermiddagen så åkte jag in till city. Där mötte jag upp min kompis Linda och vi käkade på Burger King. Som vanligt så blev det mycket skratt, hon har så härlig humor. Sen gick vi iväg till ett möte med Vänsterpartiet där det diskuterades feminism och 8 mars. Det var riktigt roligt och spännande. Jag ser fram emot att engagera mig i politiken och feminismen mer än vad jag gjorde förr. Jag vill kunna påverka så att Lily får en bra framtid. Barnen är vår framtid och då måste vi jobba för dem. 

Nu är jag hemma, Lily sover och vi ser på tv en stund. Det har varit en härlig dag ändå men väldigt kallt. Nu känns det som att vintern är på gång. Nu kommer det lite bilder från dagen. 







Nu får det vara nog!

Nu går skam på torra land! Jag blir så fruktansvärt ledsen och arg när jag sitter och ser nyhetsmorgon på SVT om detta med momshaming. Snart så är man väl en dålig mamma för att man kissar och lämnar barnet den korta stunden. Alla behöver en rast så att säga och en mamma är ingen maskin som kan tuffa på hur mycket som helst. Även mammor blir trötta och slitna. 
 
Det ska vara så himla jämställt idag och det tjatas om rättigheter hit och dit så öronen ramlar av. Männen hyllas för att de vill vara delaktiga i sina barns liv och de är ju så duktiga som tar ut sin pappaledighet. Han är duktig för att han tar hand om sitt barn men det förväntas av mamman att hon ska göra det helt själv. Om hon delar sin föräldraledighet med sin partner så är hon tydligen en dålig mamma. Pappan är trött och sliten och sticker ut på en aktivitet och då låter det, ja han behöver ju komma bort och få egentid. Det är synd om honom när det är så jobbigt. Men när mamman lämnar för en stund så ska hon stå i skamvrån med dumstruten och bli hatad. Fy skäms mamma, du får inte vara trött och sliten det är bara pappa som får det. Du ska orka med allt 24/7 och vara snygg, sexig, perfekt, hemmet ska vara städat och det ska vara si och så.
 
Vakna upp! Livet med småbarn är ingen dans på rosor. Man blir trött och sliten oavsett vilket kön man har och man är inte en sämre förälder bara för det. Jag tycker snarare tvärtom. För om man tar hand om sig, ger sig själv och sin partner egentid, ger även sig själv och sin partner partid och ser till att man umgås som familj så blir det ännu bättre. Jag vet att livet med småbarn inte alltid är så lätt, jag har två småsyskon och vet från den tiden att det var svårt för mina föräldrar, vi är ju 4 barn i min familj. Mamma har alltid kämpat för att orka med och räcka till och hon har prioriterat oss barn framför henne själv. Dock är min familjs situation lite annorlunda då min lillasyster Sofie är svårt handikappad. Men båda mina föräldrar har kämpat verkligen i alla år och jag tycker inte att de skulle vara sämre människor om de hade valt lite egen tid. 
 
Nu är jag själv mamma och har en lättskött dotter på snart 3 månader. Vi fick en tuff start med akut kejsarsnitt, gallstensoperation och urinvägsinfektion. När jag var sjukskriven från min mammaledighet och så var Tobias hemma med oss då jag inte fick lyfta efter operationen med gallsten. Men innan operationen så hade Tobias några aktiviteter som han var iväg på och jag har varit iväg på någon men det gör inte mig till sämre mamma för det. Om man ska se saken så, så måste jag ha varit en dålig mamma när jag var till barnmorskan på efterkontroll själv eller som när jag blev inlagd på sjukhuset pga gallstensanfallet. Då var Lily med sin pappa och det är ju så det ska vara. Man är ju faktiskt TVÅ som har skapat barnet och bara för att man är mamma så sitter man inte ihop med barnet.
 
Men en annan aspekt som många inte tänker på, det är att barnet måste få tid med BÅDA föräldrarna. Då egentid med mamma eller pappa. Hur ska pappan kunna få bra kontakt med barnet om mamman ska göra allt hela tiden? Vi har ju fått detta med att vi ska kunna dela på föräldraledigheten och vi vill ju att papporna ska ta mer plats i föräldraskapet inte ska vi väl bromsa det då? Vi vill att papporna ska vara mer delaktiga och det ska vara jämställt i samhället klaga då inte när vi försöker!





Borta bra men hemma bäst

Äntligen är man hemma. Tobias och Lily kom och hämtade mig och sen åkte vi ner till Bergvik och handlade lite. Det var så underbart att få sätta sig i bilen och se Lily, pussa Tobias och bara vara med dem. 

När vi kom hem från Bergvik så gosade jag med Lily en stund, matade henne och pysslade om henne. Fick sånt härligt och glatt leende från henne. Mitt mammahjärta smälte av kärlek. 😍 Sen så fixade vi rätt på lite saker, jag packade upp de sakerna jag hade på sjukhuset, Tobias diskade och så duschade vi. Nu sover Lily en stund och jag har ätit lite, vi sitter och ser på tv. 

Men jag ska spinna vidare på detta med att tillåta sig själv att må dåligt och ta hand om sig själv. Man kör på i spinn, allt rusar på och går bara snabbare och snabbare. Man känner hur orken börjar tryta, man märker kroppens signaler men ändå så kör man vidare. Men när orken tar slut, kroppen kollapsar och du ligger där och orkar inte resa på dig, vem tackar dig då? 

Ingen! 

I mitt fall så har jag nu ett barn att ta hand om och för att kunna ta hand om henne så måste jag också ta hand om mig själv. Tillåta mig själv och må dåligt, äta bättre och röra mig mer. Jag ska även tillåta mig själv att må bra. 

Så jag ställer mig frågan, vem tackar mig när min ork är slut?






Tillåt dig själv att må dåligt

Jag har alltid haft svårt att tänka på mig själv, jag sätter alla andra framför mig själv. Det är en fin egenskap men vad gör det mot mig? När jag låg på akuten här om dagen så hörde jag någon som mådde dåligt och hade ont och då ville jag bara kliva upp och hjälpa till. Men där låg jag ju själv för att jag inte mår bra. 

Frågor dyker upp som vad gör jag mot mig själv? Ska jag inte ta hand om mig själv? Vad gör jag när min ork är slut, när min kropp säger ifrån? 

Nu under dagarna här på sjukhuset så har jag haft tid att reflektera och tänka. Det är första gången i mitt vuxna liv som jag är inlagd på sjukhuset (bortsett från förlossningen). När jag var barn så var jag inlagd men inget jag minns mycket av och då var pappa med. Nu ligger jag här själv, saknar min familj som jag har skapat tillsammans med Tobias. Tankarna snurrar runt och jag har kommit fram till att nu när jag har legat här så har jag tillåtit mig själv att må dåligt. Det är första gången som jag inser mer att jag också kan bli akut sjuk och behöver hjälp, att jag inte behöver stå stark hela tiden. Jag har underbara människor i mitt liv som finns där och stöttar på alla sätt och vis. 

Min underbara man som är hemma med vår älskade dotter. Han är en klippa att luta sig mot och min stora kärlek. 
Mina föräldrar och syskon i Grums (och svågern) finns alltid där när de behövs. De kollat med jämna mellanrum hur det går trots allt de själva dras med. En av mina systrar är svårt handikappad och behöver tillsyn dygnet runt. 
Min svärmor som ställer upp i vått och torrt. Kommer med en massa handfasta tips och råd, kan mycket i allmänhet och aldrig svår att prata med. Svärfar finns alltid om hörnet och prata med, aldrig en tråkig konversation där. Man får sig alltid ett skratt. Svägerskan och hennes familj i Örebro finns ett samtal bort och man kan alltid ringa eller skriva till dem. 

Sen alla goa vänner som finns där och stöttar och skriver. Några bor nära och några längre ifrån. Nu känner jag mig inte ensam längre. Det finns så många i mitt nätverk som hjälper till på olika sätt. Jag är så tacksam för alla de här underbara människorna. 

Jag svär dyrt och heligt att från och med nu ska jag tillåta mig själv att må dåligt och ta hand om mig själv. Det är min plikt och mitt ansvar mot mig själv. För det är jag värd!

Kom ihåg det du också som läser detta, för det är du värd!



Hylla pappor som tar hand om sina barn?

Jag läste nyss en artikel om pappor som tar ansvar för sina barn. Många pappor får höra "Du är så himla bra pappa som sköter om ditt barn". Jag känner bara HALLÅ??!! Alla de kvinnor sköter om barn, hemmet och så mycket annat då? Och ska vi verkligen beröma för att man tar hand om sitt barn? Är inte det självklart att man tar hand om det liv man har skapat?

Som kvinna så jobbar man idag på en arbetsplats, sen ska man hämta barnen på dagis, handla, fixa mat, tvätta, diska, städa, lägga barnen. En man jobbar på en arbetsplats och ska kunna göra samma sak som kvinnan efter jobbet. Man ska kunna dela på ansvaret. 

Jag och Tobias har inte fått vår lilla bebis än men när jag kommer hem så börjar plockandet direkt. Jag kör igång tvättmaskinen, han tar disken, vi hjälps åt med maten. Men som nu när jag är gravid så orkar jag inte med lika mycket utan han får ta mer ansvar. I nuläget när jag är höggravid så gör han det mesta här hemma. Jag gör enklare sysslor, som vid matlagning så fixar han allt på spisen och jag sitter vid bordet och skär grönsakerna eller rör ihop kalla såser. Jag dukar bordet. Men de jobbigaste dagarna får han göra allt. Jag kör tvätten och de dagar som orken hos mig är bort blåst så hänger han upp tvätten och mina bra dagar så hänger jag upp tvätten. Men sen blir det skillnad för när lillen har kommit så kanske han tvättar och jag diskar. Allt beror på vilka rutiner vi får som familj. I vilket fall så hjälps vi åt.

När man har skapat en familj så får man också ta ansvaret helt enkelt. Både som man och kvinna. Man ska inte behöva säga "Pappa är duktig idag som tar hand som sitt eget barn." Då kan vi lika gärna säga så om mamma också, men det förväntas av kvinnor att de ska göra det. 

Om vi ska ha ett jämställt samhälle så måste vi också ändra på detta.




ADHD...



Härligt besök på Skutberget

Nu på förmiddagen så åkte vi ut till vackra underbara skutberget. Sent igår kväll kom jag på idén om att åka dit och så kanske jag vågar ta mig ett dopp. Vi ringer svärfar och kollar om han vill följa med.

Idag när vi vaknade så visade termometern lite lägre gradantal jämfört med tidigare vilket var superskönt för mig. Vi gjorde oss iordning och åkte för att hämta upp svärfar. När vi kommer ut så letar vi upp ett bra ställe och vi valde där handikapprampen är. Den här delen av skutberget vill de då alltså ta bort så det kommer bli svårare för handikappade att kunna bada, den sköna lilla viken som är så lugn och mysig ska de också ta bort för att lägga Muminlandet där. 

För mig som gravid kvinna just nu så passade den här lilla viken perfekt. Nära och bra till motioncentralen med dusch och toalett. Nära till parkeringen och lugnt och fridfullt. Jag har i alla fall inte badat sedan 2014 pga olika orsaker. Nu kände jag att jag fick passa på så jag fick knö ner mig i en baddräkt, lite trång men det funkade. Bikinin jag har kan jag inte ens få på mig alls. Vill inte köpa något nytt så just för att jag inte kommer använda det särskilt mycket. Köper nytt i så fall inför nästa sommar. Jag lyckas komma i vattnet, det var lite småkyligt men ack så underbart! Sedan denna extrema värmen började så har jag suttit mest inomhus och inte orkat vara ute eller särskilt mycket aktiv.

Satt sedan och vilade i solen, insmorda i solskydd och med hatt. Satt bara och nöjt av den vackra naturen, det härliga vädret och nöjt av livet som gravid. Detta var precis vad jag behövde efter att ha suttit instängd mer eller mindre. Så himla underbart att få njuta av solen utan att jag säckar ihop. Nu är vi hemma och ska vila och fixa mat.




REPOST - Tankar om ADHD

Vi med ADHD/ADD blir inte arga, vi blir fly förbannade! Vi blir inte tråkade, men vi blir totalt uttråkade! Inte blir vi lite glada heller, men vi blir överlyckliga.

Det jag menar är att våran medkänslan är så stark, så vi går in med allt med livet som insats. Det är verkligen slitigt men samtidigt så tror jag det är en bonus. Allt vi lever och upplever är mycket starkare än andra, både på gott och ont.... Här är en liten beskrivning jag tycket passar perfekt:

När jag sörjer, är mitt hjärta i tusen bitar. Allt jag gör, gör jag mer. Allt jag ser, är skarpare. Allt jag hör, är vackrare och underbarare. Älska mej för den jag är. "
 
 

Föreläsning hos Särnmark Assistans

I tisdags var jag på en föreläsning angående LSS och assistans. Det var företaget Särnmarks som hade föreläsningen och den var mycket intressant. 
 
Lisa Warström som är jurist på företaget gick igenom juridiken och hur det ser ut i dagsläget. Vi börjar med de 5 grundläggande behoven som är:
 
  1.  Personlig hygien, i samband med personlig hygien så är momentet fysiskt nära. Även om en person motoriskt klarar det så kan det föreligga omständigheter som medför att den enskilde inte kan utföra eller ska urföra det själv. I personlig hygien så innefattas den med nagelvård, tandborstning, rakning, sminkning, tvättning och toabesök.
  2. Mat, det kan vara svårt nog att plocka fram maten, laga maten och sen äta den. För den som inte kan använda händerna är det ju ett extremt stort problem. Eller för en dement som inte förstår att den måsta äta för att överleva.
  3. Sedan har vi av och på klädning som också är väldigt intimt precis som hygienen. De kläder som bedöms att man får hjälp med är allt som är nära kroppen så som underkläder, samtliga inhomuskläder, proteser, stödtrumpor och ortoser. Så ytterplagg faller bort här.
  4. Hjälp med kommunikationen, det vill säga kommunikationen med andra. Behovet ska vara som sådant att en assistent krävs för att kommunikationen överhuvudetaget ska vara möjlig.
  5. Sist men inte minst så krävs det att behovet inte kan tillgodses av vem som helst. Assistenten måste ha god kännedom om brukaren och ett konkret exempel är då epilepsi. Om anfallen är stora så bör assistenten ha god kännedom om medicin, hur brukaren fungerar och snabbt kunna agera utan att behöva tänka efter. 
Det är här i de fem grundläggande behov är det som timmar och minuter kommer att spela stor roll. I kommunen finns det en praxis på 7 timmar i veckan. Och när det gäller försäkrningskassan så är det 20 timmar i veckan som gäller. Men när det gäller kommuner så tror jag personligen att det skiljer sig från kommun till kommun. Men jag ska inte säga säkert då jag inte har någon koll så. 
 
På 1990 talet så fick man den hjälp som man behövde, behövde man hjälp med maten så fick man det. Idag är det mer att du får sondmatning och då faller det inte under ett av de grundläggande behoven. Men tack vare Högsta förvaltningsdomstolen så föll det inom ramen ändå. För sondmatning krävs ju kunskap för.
De resonerar lite så här, kan du äta om än ryckigt så är det inte säkert att du får hjälp från LSS. Med andra ord så är det alltså inte tillräckligt omfattande. HFD fastställer även i domen att egenvård kan vara ett grundläggande behov. De har även varit övertydliga i domen så att inga fler missförstånd ska kunna göras. 
 
I egenvården ingår, här kommer det några exempel.
  • Enklare såromläggning
  • Ta av och på stödstrumpor
  • Ta medicin 
  • Insmörjning pga eksem mm.
  • Sondmatning
  • Kateter/stomi
 
Försäkringskassan skrev ett brev till socialdepartementet och uppmanar regeringen till att agera. I det brevet så påpekar försäkrningskassan för regeringen att det som sker inte är hållbart. 
 
Det var i stora drag om vad föreläsningen handlade om, jag tyckte det var mycket intressant och lärorikt. Jag fick lära mig mycket och det var mycket trevligt också. De bjöd på lite fika och gott. Jag uppskattade föreläsningen och kände mig mer upplyst än innan. Jag förstår att försäkrningkassan får ta mycket skit men det man ska ha i åtanke är att många direktiv kommer från våran regering och försäkringkassan gör sitt jobb och lyder under regeringen. Men jag vet också att det är många skitstövlar som jobbar på försäkringskassan, men skitstövlar finns över allt i vårt sammhälle oavsett yrke. 
 
Nåväl, här kommer det lite bilder.
 
 
 
 
 

ADHD - Tanke



Du med ADHD... Du duger som du är... eller??

Du duger som Du är...
men måste du vara så högljudd?
Du duger som Du är...
men sitt still o lyssna nu!
Du duger som Du är...
men vad du överreagerar!
Du duger som Du är...
men du måste ta för dig mer.
Du duger som Du är...
men måste du analysera ALLT?!
Du duger som Du är...
men måste Du vara så känslig?
Du duger som Du är...
men du måste koncentrera dig mer.
Du duger som Du är...
men ska du ha det där på dig?
Du duger som Du är...
men du är verkligen konstig.
Du duger som Du är...
men du behöver anstränga dig lite mer.
Du duger som Du är...
men du stör alla andra hela tiden.
Du duger som Du är...
men måste du vara så ärlig?
Du duger som Du är...
men varför ljuger du om allt?
Du duger som Du är...
men det där kan du bättre.
Du duger som Du är...
men sluta avbryt hela tiden.
Du duger som Du är...
men har Du glömt ta din medicin idag?
Du duger som Du är...
men måste du alltid vara så dryg?
Du duger som Du är...
men vad jobbig du är.
Du duger som Du är...
men..... i en annan värld
 
Skrivet av Madeleine Backlund. Hittade texten i denna blogg https://nouw.com/Dottan

Skutbergets dag

Idag var det skutbergets dag och vi fick strålande sol och underbart väder. För er som inte vet vad skutberget är för något så är det en underbar plats i Karlstad där det finns fina motionsspår för löpning, promenad och cykel. Fina stränder att kunna ta ett dopp och en motioncentral med soldäck, bastu och mycket mer. Ett friluftsområde med andra ord. Nu är detta hotat, vår fina vackra natur med att det ska rustas för ett Muminland. Ett ställe där så många hämtar styrka från naturen och själen får läka. 

För att visa våra kommunala politiker så samlades hela 800 personer idag för att grilla korv, gå tipspromenad, ponnyridning och mycket mer. De hade även information om hur läget ser ut osv. Så jag och min kompis Linda åkte dit och deltog. 

Så fort jag kom dit så lättade trycket i min själ, jag kände en sådan frid av att sitta vid vattnet och bara njuta av lugnet trots att det var full aktivitet. Att få sitta där i solen är som balsam för kropp och själ. Att de vill ta bort detta vackra och göra det till någon nöjespark kan jag verkligen inte förstå. Vi har ju Mumin i Finland och man kan ju åka dit tänker jag. 

I alla fall så fick vi underbara timmar där idag med härligt väder och mycket trevligt sällskap. Träffade en och annan bekant också. Bjuder på lite bilder från dagen.








Jag byter politiskt parti

1:a maj idag. Under året som gått så har jag bytt från Socialdemokraterna till Vänster partiet. Anledningen till detta är för att jag känner att Socialdemokraterna börjar dra mer mitten/högerpolitik helt enkelt. Jag kan inte stå för det de står för längre.

Jag började dagen med att ta det lugnt och småpyssla här hemma. Sen är klockan var ca 12 så tog jag bussen ner till city där jag mötte upp min kompis Linda och svärfar. Vi fick lite plakat och information om demonstrationståget. Sen började vi gå runt i Karlstad och ner mot Sandgrund. Vi ropade slagord som Ropen skalla jobb åt alla, ropen skalla bostad åt alla. Väl framme på Sandgrund så var det tal och grejer. Det som jag gillade mycket var att de hade teckenspråkstolk. Alla får vara med och kunna påverka oavsett om du kan prata eller inte, oavsett om du sitter i rullstol eller inte. 

Efter ett tag sa bebis till mig att det var dax för toabesök och mellanmål. Så jag drog min in till torget och sen åkte jag hem. Det var kul att delta och jag vill göra det fler gånger. Jag är trött att bara se på, nu ska jag vara med och påverka så mycket som jag kan. Det blev lite bilder också och vi var ca 300 deltagare. 












Vilken värld vill du leva i?

I söndags så var det en föreställning och intervju med några lokala politiker i Tingvalla kyrkan. Det var diakonian i kyrkan som hade ordnat med allt detta.

Först hade de en liten föreställning där man fick höra om andra politiska personer i olika länder. Det var Kambodja, Honduras, Zimbabwe, Uganda och Sverige. Här i Sverige fick vi höra om en ledarskribent som heter Lilian Sjölund. Hon har fått mycket hot och hat för de texter hon skriver. 

Sen fick politikerna ett antal frågor att svara på. Det var intressant att höra på dem. Hela föreställningen handlade om mod och motstånd. Hur vi kan jobba tillsammans för det vi tror på och att vi faktiskt kan påverka. 

Innan föreställningen så träffade jag min kompis Linda och vi tog en fika på Wayne's Coffee och Linda skulle också på föreställningen. En härlig söndagseftermiddag med en underbar vän med andra ord. 🙂









Yes! Ett steg i rätt riktning!

Läste nyss att domen från Högsta förvaltningsdomstolen. Det är ett grundläggande behov att bli sondmatad även om Försäkringskassan ser annorlunda på saken. 

Hur man kan inte se att få mat, att andas osv är ett grundläggande behov förstår jag inte. Jag menar vi andra som kan äta själv, vi som kan andas själv det är ju grundläggande för oss, skulle det var mindre grundläggande för den som behöver hjälp med det? 

Ja, detta var ett bra besked på fredag den 13. Jag tror visserligen inte på skrock men man kan ibland fundera. I vilket fall ett steg i rätt riktning med LSS. Jag tänker kriga för de utsatta och hjälpa dem så gott jag kan på olika sätt. Tycker bara att det är bedrövligt att det ska behöva gå så långt som det domslut för att det ska slås fast att det är ett grundläggande behov. Om man inte inser det själv så kan man ju fundera på hur man tänker. 



Alla är vi olika

Jag har diskuterat med en del angående graviditet. Jag får många gånger höra att från den jag pratar med "Jag hade inte så, så då borde du inte heller ha så" eller att den personen hade mycket värre. Vilket har fått mig att börja fundera lite. 

Vi alla är olika och din graviditet var på ett sätt och min är på ett sätt. Varje graviditet är också olika. Vi har alla olika förutsättningar, möjligheter och problem. För mig började foglossnig tidigt vilket beror på hormonerna i kroppen men att det känns mer är också för att jag har skoliosen. Skolios är alltså sned ryggrad och ger värk i ryggen till och från. Så jag har rätt kraftig värk när både skoliosen och foglossnigen känns samtidigt. Men bara för att jag har en rejäl smärta i ryggen så förminskar jag inte andras lidande då vi inte kan jämföra. Min smärta är extrem jobbig för mig och smärtan för andra är jobbig för dem.

Måste man verkligen trycka ner andras känslor på detta sätt? Vad får man ut utav det? Är det inte bättre att berätta bara hur det var för en själv och sen lyssna på den andra? Försöka förstå i alla fall. 
Min smärta är jobbig för mig men det innebär inte att någon annan har rätt att förminska den. 





RSS 2.0