Ett äventyr i Mariebergsskogen

Hej. I morse vid frukosten så bestämde vi att vi skulle ge oss iväg till Mariebergsskogen och gå runt. Så sagt och gjort så vi gjorde oss iordning och åkte iväg. När vi kom fram så ville Lily gå själv och det fick hon. Vi gick ut på strandängarna och besökte fågeltornet. På vägen dit så fick vi se en ekorre på nära håll och Tobias och Lily fick gå nära. Men när vi skulle gå ut på spången blev Lily rädd och vågade inte. Så hon fick nappen och sätta sig i vagnen. När vi kom fram till fågeltornet så gick vi ända upp och kollade på utsikten. Lily blev fascinerad och sa wow vid flera tillfällen. Sen när vi skulle gå tillbaka in i parken så ville hon gå på spången så det fick hon göra men nappen ville hon inte släppa då. Det var ändå läskigt att gå där men så spännande.


Sen gick vi en tur i skogen och klättrade över stock och sten. Haha, det blev besvärligt för Tobias med vagnen så han fick bära den en bit. 😂 Sen gick vi till Lillskogen och kollade på djuren. När vi kom fram till hagarna så sprang Lily fram till djuren och sa hej hej. 😂 Vi gick till hästarna och klappade dem och det var roligt tyckte Lily. Vi kollade in getterna, fåren, kaninerna. Lily sprang runt och utforskade allt som gick. Efter djuren blev det mellis och en paus. Det var gott att äta lite sa Lily. Sen blev det lek och bus, hon gungade en stund och skrattade så härligt. Men hon hade inga vantar så jag fick ta på henne dem igen. Då gick vi ner till de nedre lekplatserna och där sprang hon runt och lekte. Åkte rutschkana och busade. Sen var det dax att åka hem, började med en rad högljudda protester från Lily men som snabbt fann sig i att ändå åka hem. Då hade hon gått hela vägen och lite till genom parken och även sprungit och lekt, jag gissar på att totalt 5 km för Lily. 


Väl hemma så fixade vi middag som blev korv, stekt potatis och stekt ägg. Lily fick färsk gurka istället för ägg. Efter maten så blev det film och lördagsgodis. Vi såg på Pippi Långstrump på de sju haven. Här kommer det bilder från dagen.






























Månadens bok


1930-tal och depression i USA. När Tom Joad återvänder efter fyra år i fängelset finner han att hans familj vräkts från gården. De svåra tiderna tvingar familjen att packa allt de äger i sin skraltiga bil och ge sig av till Kalifornien. Dit har de lockats av löften om jobb på bomullsfällt och persikoplantager, men drömmen om ett bättre liv finns bara i reklambladen. Västkusten är översvämmad av fattiga familjer som söker arbete, och giriga arbetsgivare som hänsynslöst utnyttjar deras utsatta situation. Fattigdomens mödor tär hårt på familjen, men till slut är det ändå solidaritet och lojalitet som är det viktiga.


Boken var lite svår i början och tung i sitt språk men ju längre in jag kom ju bättre blev den. Man fastnar för karaktärerna, man känner med dem, man förfäras över hur de blir behandlade. Man förfäras över vissa öden, man kan le vid vissa delar, man känner deras smärta och man vill bara läsa vidare. Ibland får jag tvinga mig själv att inte läsa för att jag lever mig in så mycket så jag kan till och med drömma om det på natten sen. De sista sidorna grät jag. Usch vilken jobbig bok men så bra! 



Påskpyssel på gång

Jag har tyckt om att pyssla i många år, haft lite olika pyssel för mig men har mest virkat egentligen. Så det här pysslet med barn är nytt för mig och jag har så många idéer men så lite material. Jag har suktat efter limpistolen med ett ställ till som finns på Panduro och nu äntligen har jag det.


Jag minns när jag var barn så pyssla min mamma väldigt mycket och hon gjorde en docksäng av en skokartong och lite tyg så mina Barbiedockor kunde sova. Hon gjorde också påhittade figurer av äggkartong som jag lekte mycket med. Hon gjorde så mycket roligt pyssel som jag kunde leka med sen och jag har ärvt den sidan från henne. Hon virkade mycket och jag har virkat en del. Nu ska vi köra påskpyssel i alla fall och först ut i år är en dörrkrans.


Så jag har varit till Panduro och köpt in lite saker då vi redan har en del hemma. Ska bli så kul att få pyssla med Lily och vårt alla hjärtans dag pyssel blev ju toppen, likväl som när vi pärlpysslade. 🙂 Dock har jag alltid vara dålig på det med lim för på något sätt så blir det bara kladd men efter jag testade på Scrapbooking så är det inte lika kladdigt. 😂 I alla fall så är det kul att pyssla, kul att skapa något eget och återbruka saker.



En liten tanke



Mys med kusinen

Igår åkte vi en sväng till Munkfors och hälsade på min syster Evah och hennes familj. Det var härligt väder men lite kyligare.


När vi kom dit så fick Lily och Melvin bekanta sig lite och vi kollade runt i rummen, lekte en stund i Melvins rum. Sen fikade vi och efter fikat så gick vi ut på gården. Men Melvin var så trött och behövde sova så jag, Lily och Tobias tog Melvin på en promenad. Han somnade strax efter 30 minuter och sov så gott nästan hela vägen hem. Lily fick leka lite på skolgården och Melvin låg och sov så gott. När vi var tillbaka hos Evah och Dennis så hade Melvin vaknat och vi fixade mat. Lily delade med sig av sina ärtor och det såg så gulligt ut. 😍 Vi andra åt kioskmat och det var gott. Sen lite mer lek och bus. När kvällen kom så blev det lite kvällsmat och pyjamas och sen åkte vi hem.


Väl hemma så vaknade Lily till och var jätteorolig och jag fick krypa ner i sängen hos henne och krama om henne. Och kröp in i min famn och la en hand på mitt ena bröst och gosade in sig. Så somnade hon om. 😍 Sen fixade vi iordning för att se Melodifestivalen och jag var alldeles för trött för att hänga med. När festivalen var slut så gick jag och la mig direkt.


En härlig dag med min syster Evah och hennes familj. Jag passar gärna Melvin fler gånger. Han är så söt och go! 😍












En liten tanke



Pyssla med barn

Ja igår eftermiddag så var vi väldigt trötta efter att har varit ute ett par timmar i skogen. Men vad passar bättre då än att sitta stilla och pyssla?


Vi gjorde lite smycken i fina pärlor, som är köpta på Panduro, vi använde Junior Bead mix. Eftersom burken är så hög så det är lätt att den välter så tog jag en gammal äggkartong till hjälp. Jag hällde upp i äggkartongen så Lily kunde plocka mer själv. Hon fick bestämma vilka pärlor vi skulle ha och så fick hon försöka att sätta den på snöret. En utmaning på ett pedagogiskt och tålmodigt sätt. Det sätter motoriken, tålamod, problemlösning och tankeverksamheten på prov. När och om man lyckas så blir man ju så glad. Jag tycker att det är så spännande och se hur Lily löser det.


Det är en mysig stund och sitta och pyssla. Man skapar något, kan återbruka och det är kul att vara kreativ. Enligt en studie så mår man psykiskt och fysiskt bättre, man sover bättre och känner mindre stress när är kreativ. Jag kan själv känna när jag sitter med virkningen att jag mår så mycket bättre. Det är en form av avkoppling samtidigt som man är kreativ.


I alla fall så ska jag och Lily pyssla mer. Vi ska göra pärlplattor, smycken, måla, göra skapelser med trolldeg/porslinslera och utvecklas tillsammans.







Ett isigt skogsäventyr

Imorse så kom Lily och väckte mig vid 5 tiden för hon behövde gå på toa. Vi somnade om sen i dubbelsängen och vaknade strax runt 7:30. Så mysigt att få somna om intill henne och Tobias. Vi fixade frukost och sen gjorde vi oss i ordning för att gå ut. Tobias hjälpte oss att förbereda allt.


Lily fick fixa sin egen macka och lägga ner. Hon packade sin väska med det som behövdes med. Sen kom vi iväg och när vi kommer fram så var det mycket is på vissa ställen. Men vi kämpade på. Där det gick bra så fick Lily gå själv. Vilket hon älskade! Men sen blev hon så trött och ville sitta i vagnen. Vi träffade på ett antal hundar, några andra människor som vi bytte artiga ord med, såg några bilar.


Jag fick motion idag men det var kul att vara ute ändå och vad ska man hitta på i dessa tider? Jag menar, vi kan inte åka till badhuset eller till biblioteket. Vi kan inte åka till shoppingcenter eller något annat sånt. Så vi passade på att vara ute i skogen även om det var lite besvärligt. Och sen att se Lilys glädje när vi sätter oss för att äta matsäcken eller hennes glädje när hon får upptäcka världen på sitt sätt det är oslagbart! Det får mig att vilja fortsätta framåt.


Väl hemma så fick vi hjälp upp av Tobias och sen fixade vi middag, trots matsäcken så var Lily och jag hungriga. Sen var det dax för pappa att gå till jobbet och Lily och jag har krupit ner i soffan för att se på film. Blir lite mer lek och bus sen när vi har vilat. 🙂 Här kommer det bilder från vår isiga skogsutflykt.




























Åkte skridskor

Igår så började vi dagen med mys i sängen. Låg där och kollade på tv och sen fixade vi frukost. Efter frukosten blev det lite mer tv och mys i soffan när klockan var strax efter 12 så gav vi oss iväg. Vi åkte till Mariebergsviken och där mötte vi upp farmor och Inca.


Jag åkte skridskor för första gången sen grundskolan och det var jättekul. Jag har dock ingen balans och Tobias sa att det är svårare att åka på naturis än på ishallsis. Och eftersom Lily inte har skridskor än och jag inte kan åka själv så gick hon sitta i vagnen och jag hade vagnen som balansstöd. Det gick jättebra och jag hade hur roligt som helst. Lily hade också kul. Men ja det var lite tungt att ha vagnen men det kändes riktigt bra. Men huj vad svettigt det blev och ett riktigt träningspass. Vissa stunder satt Lily och skrattade och efter skridskorna så åkte Lily lite pulka och oj vad kul det var.


Sen efter det så åkte vi hem till farmor för lite umgänge och god mat. Lily lekte för fullt och busade rejält. Efter det så var det dax att åka hem och ta kvällen. När Lily hade somnat så kollade jag och Tobias på Melodifestivalen och myste.


En härlig dag i underbart väder. 





En liten tanke




Friskolor?

Friskolor på landsbygden existerar för att det inte finns några andra alternativ. Den statliga skolan ligger för långt ifrån landsbygden vilket gör det svårt för barnfamiljer då många barn får gå på livsfarliga vägar med tung trafik och utan belysning för att ens komma till skolbussen. Vissa dagar på vintern kan inte ens skolbussen gå pga halka och snö. Ute på landsbygden så är det bättre med mångfald och kultur än inne i städerna.

Men friskolor inne i stan bedrivs enbart i vinstsyfte. Segregation blir större och det blir mer Vi mot Dom, utanförskapet blir större. Behovet av friskolor inne i stan är inte samma som landsbygden då inne i stan finns det så många andra möjligheter. Eller att de missar 3 dagar i skolan för att skolskjutsen inte kan köra? 

Är det rimligt att små barn ska gå på farliga vägar för att komma med skolskjutsen? Är det rimligt att åka flera mil för att få komma till skolan?


Bara några tankar kring ämnet från mig.


https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/statlig-utredning-hotar-varmskogs-friskola

 

Bilden är hämtad från Google

 

 


Månadens bok


Gina Dirawis debutbok är en knivskarp, frispråkig roman om frigörelse, vänskap och världens orättvisor.

Mona längtar efter frihet, revolution och att slippa alla hyenor i småstaden som inte fattar att hon är en alfakrigarinna. Både de i moskén och skolan är hatare, till och med Mila har blivit en feg slavinna. Men bara oupplysta kan kalla Monas graffiti för klotter - det är konst som visar sanningen.

Hennes bästa vän Mila måste skaffa flawless betyg för att komma in på läkarlinjen och flytta från Norrland. Det är dags att visa världen att hon är mer än ett hijabispöke som inte går på andra fester än sin mammas mångfaldsgrupp. Ja, Mila kanske inte har nått sin målvikt än och hjärnan har inte funkat som den ska på sistone, men hon vet att hon har Allah på sin sida. Måste Mona vara så extrem bara?

Nour bor i ett palestinskt flyktingläger i Beirut - en sliten stadsdel som styrs av en grupp korrupta män. På skönhetssalongen samlas kvinnorna varje dag för att avhandla det senaste skvallret och hemligheterna som kan förstöra människors liv.

Hur fuck ska en kvinna kunna skina när livet bara dumpar khara på en? Det enda som återstår är att ta världen på sina egna axlar och rensa upp i orättvisan - och nånstans börja hitta sig själv på vägen. Men vad brukar världen göra mot kvinnor som vill ha mer än det som serveras?


Redan de första sidorna fångade mig. En stark önskan om att få bryta sig loss och samtidigt en rädsla för att göra det. En stark vilja möter motstånd och fördomar. En stark önskan att vara som sin vän men är samtidigt så förtryckt och präglad av sin religion.

Boken fångar en så det är svårt att sluta läsa när man väl har börjat. Såhär snabbt har jag inte läst ut en bok på många år. Och definitivt inte efter Lily föddes. Jag rekommenderar den starkt och den är en av mina favoriter på senare år.


Veckans mammatips


Vi jobbar på att vänja av Lily med nappen och vi har provat lite olika metoder men jag kom på en som verkar fungera.


Vi vuxna kan många gånger sjunka in i vår egen lilla värld med mobilen och barnen leker. Så barnen blir beroende av nappen och vi vuxna av mobiltelefoner. Under flera år nu så har det funnits på marknaden en låda som det står mobiler på och i den ska man då lägga mobilen och umgås istället. Jag satt en dag och funderade på hur vi skulle kunna hjälpa Lily med nappen och som en blixt från en klarblå himmel så fick jag idén. Varför ska hon välja bort nappen om inte vi vuxna föregår med gott exempel? Så jag hämtade en låda vi hade sedan tidigare och gjorde till en mobil och napp låda.


Vi provade tidigare med denna metoden men då var hon inte riktigt mottaglig för det. Nu när jag provade igen och gjort lappar på den som markerar vad den är till för så har den gett ett superbra resultat. Hon hämtar lådan ibland och ber oss att lägga ner våra mobiler och så lägger hon sin napp där. Detta gör hon självmant vid flertal tillfällen. Och om den står i hallen när hon kommer hem från förskolan så lägger hon oftast ner nappen där utan att vi behöver be om det.


Så om ni försöker få erat barn att sluta med nappen så kan detta vara en metod. Men det kräver också en ömsesidig respekt från föräldrarna som då ska lägga sina mobiler i samma låda. För vi gör det i samförstånd med Lily och vi gör det på samma villkor. Barnen vill ha närvarande föräldrar och vi vill att barnen ska utvecklas i tal och vara utan nappen, på så vis minskar vi användandet av båda delarna i samma veva. 



En mysig dag med mormor och morfar

Igår så åkte jag och Lily till mormor och morfar. Hon var så taggad på att få åka till mormor och morfar älskar hon verkligen. Det är liksom skönt att få komma bort från den tradiga vardagen.


När vi kom fram så gick hon in och sa hej till moster Sofie och mormor. Sen började hon undersöka leksaker och böcker. Hon kröp upp i Sofies säng, drog på sig en filt och läste en bok själv. Sen var det fullt ös på henne. När middagen stod på bordet så åt hon med god aptit, Leverbiff och hemmagjort potatismos. Mums tycker Lily. Efter maten så la hon och moster Carola pussel, hon läste bok med morfar och myste hur mycket som helst.


Vi lyssnade på musik, kollade på Greta Gris och lekte, myste och hade det så underbart! MEN, hon är en riktig busungen. Hon hittade godisskåpet och hämta en oöppnad ask med Romerska bågar. 😂 Vi öppnade den och sa att hon fick 2 bitar och hon tog 2 bitar och sen var hon nöjd. 😍 På kvällen sen satt vi och kollade på Bolibompa tillsammans med moster Sofie, mormor och morfar. Det var så mysigt.


Sen blev det kvällsmat och det var så härligt att sitta där tillsammans och äta, prata och umgås. Efter maten så fick Carola göra iordning Lily för natten och på vägen hem sen så somnade Lily så gott i bilen. Hon snarkade högt. 😂 Vaknade till lite när Tobias bar upp henne från bilen men somnade om så gott i sängen sen. I morse ville hon inte gå ur sängen alls men när vi kom till förskolan så var hon så glad.


Här kommer det lite bilder.




















Lily sa...

Det finaste man kan få höra från sitt barn är Jag älskar dig, att man är fin och osv.


I tisdags så hade jag klätt mig propert för en arbetsintervju och jag höll på att klä Lily för att åka till förskolan och jag hade berättat för henne att det var en viktig dag och att jag var nervös. Då tittar hon uppskattande på mig uppifrån och ner sen ler hon och säger Fin med värme i rösten. 😍 Mitt hjärta smälte av kärlek till denna underbara flickan.


Så himla härligt att få höra henne prata, höra henne berätta om vad hon vill, vad hon tycker, vad hon känner. Hon har alltid visat med sitt kroppsspråk när hon har velat uttrycka sin kärlek, massa kramar och pussar. Men nu sa hon ett ord och det betyder så mycket för mig! Hon sa att jag var fin, hon tycker att jag är fin och hon ser upp till mig. 😍 Hennes ord stärkte mig under hela dagen och nu tänker jag på det så fort jag mår lite dåligt. För det betyder så mycket!


Min fina älskling sa att jag var fin. ❣️








RSS 2.0