Små vänliga ord
Jag jobbar med gamla och sjuka, jag får se mycket smärta, mycket sorg och mycket lidande. Men jag får också se mycket glädje, tacksamhet och ömhet.
Men tänk vad små enkla ord kan göra mycket! Ord som Var rädd om dig, jag finns här, hur mår du, kan göra så mycket. Likaså små enkla handlingar som en kram, handräckning, göra en enkel frisyr kan också göra så mycket. Känslan av att någon ser dig, att någon hör dig och att någon bryr sig betyder så mycket.
Ett vänligt bemötande är allt som krävs i mitt jobb och ingen blir glad när personalen kommer in och är sur och stressad. Jag försöker alltid att vara här och nu, det som hände hos förra brukaren spelar ingen roll och vad som kommer hända hos nästa spelar inte heller någon roll för det är här och nu vi är. Och den viktigaste personen är just den brukaren vi är hos just i stunden.
Allt du gör har betydelse!
Trafik vett och etikett
Nu har Lily börjat skolan och bara på 2 veckor så har Lily kommit igång med cyklingen. Här om morgonen så hade hon cyklat helt själv sa Tobias. Det är Tobias som har tagit det med cykelträningen då jag inte har haft den möjligheten. Lily är snabb på cykeln och man måste springa efter henne vilket jag inte kan. Så de dagar jag lämnar och hämtar så går vi istället.
Här om dagen så såg vi en liten pojke med sin mamma och han cyklade utan hjälm vilket Lily noterade. Så hon säger då till mig Mamma, varför använder han inte cykelhjälm? Jag svarade då Mycket bra fråga. Lily och jag diskuterade det hela och kom fram till att för barn upp till 15 år så är det lag på cykelhjälm. Jag anser att det borde vara en lag för vuxna också. Man kan faktiskt jämföra det med bilbälte.
Sen kan folk inte skilja på höger eller vänster utan går fel. Man ska gå på vänster sida, alltså din vänstra sida. Så det är något vi också diskuterar mycket, vilken sida som gäller när det är gemensam gång och cykelbana. Och en annan sak som stör mig riktigt mycket är när andra går på fel sidan och tittar mer i sin mobil än det som faktiskt finns framför dem.
Vi försöker lära Lily, gå på rätt sida, ha cykelhjälm, titta på vart du ska och allmänt trafikvett. Om vi samarbete så skulle det ske mindre olyckor.
Internationella kvinnodagen
Ja idag är det 8 mars! Kvinnodagen!
Men hur mycket har vi utvecklats egentligen när det gäller synen på kvinnor, flickor, tjejer?
Hur långt har vi kommit i samhället och med jämställdhet?
Här om dagen så tog Hovrätten i Västra Sverige upp snippa fallet igen och förövaren blev dömd, vilket han skulle ha varit från början! Men ordet snippa var tydligen otydligt för de som dömde i andra rättsalar.
Samma sak med grabben som bad om ursäkt för att han hade pullat sin flickvän i sömnen men Göta Hovrätt i Jönköping hade svårt med ordets betydelse trots att det ordet har funnits i hela min ungdom.
Så summa summarum är att män rent krasst kommer undan, de är ursäktade för de förstår inte orden. Ska vi börja använda grova könsord för att de ska förstå?
Så vart har vi kommit då? Ingenstans!
Så idag vill jag uppmärksamma STOPP MIN KROPP!
Shima is a punkrocker
Tidigare i veckan så får jag frågan av min bästa vän Maria om jag ville med på en show. Hon hade fått biljetter och hade 1 över. Efter att ha pratat med Tobias så tackade jag ja. Han tyckte jag behövde ett break från all vardagliga snurr.
Vi träffades utanför Scalateatern här i Karlstad och så gick vi in, Marias mamma var med också. Mycket bra musik under tiden vi väntade på att showen skulle börja. Sen, WOW! Vilken show! Vilken entertainer! Hon blandade allvar med komik, hon hade en underbar närvaro och en energi som kan ersätta vilket kärnkraftverk som helst! Jag skrattade så jag fick ont i magen, jag blev berörd av det hon delade med sig av, jag blev filosofisk.
En fantastisk show med en fantastisk kvinna! Och vilken sångröst! Jag visste att hon va grym, det har man sett på tv:n men att hon var så här fantastisk! Så himla charmig, rolig, djup och hon tar upp känsliga ämnen också, aktuella ämnen. Hon har också gjort mig nyfiken på Islamiska kulturen, på persiskan och på historian.
Se showen säger jag bara!
Ekomarxism Grundtexter
Ja, jag gjorde det! Som Lily brukar säga när hon har klarat av något.
Jag trodde aldrig att jag skulle läsa den här boken, att jag skulle ta mig igenom den och förstå vad boken faktiskt handlar om. När jag såg boken första gången så tänkte jag "Vilket intressant ämne, det skulle jag vilja veta mer om men det går nog inte". Jag köpte boken i varje fall just för att jag tycker att böcker också är snyggt som inredning och att jag verkar smart om den står synligt. 🤣 Så tänkte jag en dag, tja varför inte, fattar jag inte då har jag ju försökt. Nu har jag läst ut boken och här kommer mina reflektioner och tankar.
Kapitel 1:
Kapitalet försämrar miljön, hälsa och trygghet med omstrukturering istället för att lösa miljöproblem. Det i sin tur leder då till att de förstör för sig själva på sin egen marknad. De begränsar sin profit, alltså ökar kostnader minskar flexibiliteten.
Kapitel 2:
Man kan inte säga att kapitalismen är hela orsaken till miljöproblemen. Det finns andra produktionssätt med egna speciella ekologiska kriser. Den miljöpåverkan som vi ser idag är komplex kombination av samhälleliga praktiker och kontextuella villkor.
Kapitel 3
Man skulle kunna säga att med hjälp av den nya tekniken utvinns och utnyttjas resurser för att uppfylla våra egna mänskliga behov och det i sin tur förvandlas den naturliga världen. Samhället underkastar sig det borgerliga på jakt efter profiten. Och profiten kan man endast nå när man säljer produkter. Därför är välfärden så urholkad på pengar eftersom den inte ger någon utdelning i profit utan kostar mer än vad den ger.
Kapitel 4:
Kapitalismen utarma jorden med bekämpningsmedel, kemiska gödningsämnen, vattenföroreningar. I den kapitalistiska stadsutvecklingen rubbas våtmarker då de gör enorma ingrepp i de gröna utrymmena. Hela den ekologiska balansen rubbas allt för att det finns de som vill ha mer pengar.
Kapitel 5
Det är klasskillnader, arbetslöshet, utanförskap som föder våld. Det var redan påtalat på 1300-talet och då var det en stor del av befolkningen som tvingades bort från sina marker för att slängas in på arbetsmarknaden, de kallades då för rättlösa proletärer eftersom de var fattiga. Den här meatbolismen har pågått så länge och överklassen ser bara på.
Kapitel 6
Under flera årtionden så har kapitalismen gjort våld på de grundläggande förutsättningar för hållbarhet genom att frakta mat över hela världen. Det har skapats en djup reva i meatbolismen och det har i sin tur skapat att matpriduktionen ökat genom att jordbruket har expanderat till mindre bördiga marker där det utarmas näringsämnen. För att få mer näringsrik mark tillsätter de gödnings- och bekämpningsmedel som är framställt på kemisk väg.
Inte nog med det, kapitalismen är beroende av fossila bränslen för att kunna bedriva dagens produktion. Och vad krävs det inte då för att kunna öka produktionen? Vi befinner oss i en ekologisk kris men kapitalismen vägrar att inse det och samhället är det som har skapat krisen inte naturen.
Deltagit i manifestation för Ukraina
Idag var jag och Lily nere på torget och deltog i en manifestation för Ukraina. De har en varje måndag klockan 12.00. Den här gången så läste jag en dikt som jag har skrivit själv. Först var jag lite nervös men när jag sen kom igång så kändes det bra. Och jag hade ju världens bästa support med mig, Lily. 🥰 Jag var där som representant för Vänsterpartiet.
Leva eller dö i Ukraina
Nattsvart
Vinden viner
Kulorna likaså
Man springer i blindo
Man famlar runt
Hör skrik, jämmer
Och en hög smäll
Jag hör inget alls,
Allt blev bara tyst
Jag blundar och
Hoppas på att få leva
Jag öppnar ögonen
Känner en hand
Som trevar efter min
Ser en ung kvinna med barn i famnen
Hon är förtvivlad
Men jag hör inte vad hon säger
Vi springer iväg
Hoppas hoppas hoppas!
På livet!
Månadens bok
En mycket intressant bok som tar upp viktiga aspekter. Först berättar den hur kvinnors liv ser ut idag, hur feminismen har förändrats, hur den påverkar kärleksrelationer på gott och ont. Den tar också upp att det fortfarande behövs feminism på vissa områden som att vissa företag kräver klädkod av kvinnan, att hon behöver använda högklackat i receptionen då hon förväntas ha det.
Författaren tar också upp detta med våldtäkter, att det alltid frågas vad hon hade på sig. Även abortfrågan är en viktig del i boken.
Många pratar om offerrollen, men vem är jag till att sitta och döma? Jag menar alla upplevelser är individuella och jag kan inte säga hur personen ifråga har upplevt det. Men man ska inte godta vad som helst eller så utan att det har mer eller mindre blivit en tävling mellan könen. För mig handlar feminism om jämlikhet. Att kvinnan ska kunna få samma lön för samma arbete som en man, att kvinnor ska ha rätt till en bra sjukvård, att kvinnor ska kunna föda barn tryggt, att aborter ska ske på ett säkert och tryggt sätt och att det är kvinnans rättighet, att transpersoner ska få sjukvård de behöver, att man inte behöver gå ut på kvällen och vara rädd, att barn ska få en trygg miljö, att en kille kan bära rosa kläder med enhörningar på och tjejer kan ha kläder med dinosaurier på. Man ska inte behöva känna sig konstig för att man gillar en viss sak/person eller ett ämne. Att man är lika mycket värd oavsett om man är tjej/kille/hen som gillar prinsessor/dinosaurier/hockey/konståkning.
Däremot behöver vi inte könskriget som pågår. Vi behöver feminism så som den var tänkt en gång. Att kvinnor ska kunna ha sex utan att behöva känna skuld och skam. Att alla människor blir tagna på allvar oavsett kön. Det är bra att utvecklas men det får inte gå till överdrift där kvinnor hatar män, för då är vi inte bättre än männen. För att få en jämlikhet så måste hatet sluta från båda sidor.
Älska - inte hata. ❤️
Förändringens vind
Ja, nu har jag gjort min sista del i valrörelsen. Det har varit så spännande, roligt, givande och lärorikt. Jag känner att jag kan göra skillnad och göra samhället till en bättre plats. Jag var med på min första valvaka och det var så roligt. Man är verkligen en del av gemenskapen och att sitta där på valvakan med de andra var så härligt.
Varför jag är Vänsterpartist
Alla har rätt till bostad och därför kan vi inte ha marknadshyror. Vem vill bo på gatan? Inte jag, därför är jag Vänsterpartist. De står för att alla ska ha bostad. Det är en mänsklig rättighet att få ha tak över huvudet.
Sverige har aldrig varit rikare än nu och rikedomarna fördelas orättvist. Kapital samlas på hög hos några få, män vanligtvis och klyftorna växer. Familjer får vända och vrida för att få ekonomin att gå ihop bara för någon annan vill ha mer. Jag vill att barnen, vår framtid ska få en trygg och ekonomisk situation. Och för att skapa mer jobb måste vi även tänka på klimatet.
Det är genom en grön politik från vänster som vi kan skapa fler jobb, företag och framtidstro även utanför storstäderna. Välfärden är urholkad sen många år av nyliberaler och utanförskap, ojämlikheten och osäkerhet ökar och det i sin tur skapar kriminalitet. För att minska kriminaliteten så behöver vi minska klyftorna, skapa en trygghet för barnen och se till att de får en meningsfull fritid, se till att det finns resurser i skolan och att vuxna också tar sitt ansvar för ungdomarna. Vi måste också lösa klimatkrisen genom att skydda den biologiska mångfalden.
Kvinnor ska ha rätt att göra abort, kvinnor ska ha rätt till en säker sjukvård, kvinnor ska inte behöva vara rädda för att gå ut på kvällen, transpersoner ska inte behöva känna skuld eller skam för vem de älskar och vem de är, alla oavsett hudfärg, etnicitet, religion osv är lika mycket värda.
Mina ledord är Solidaritet, välfärd och jämlikhet.
Min första valrörelse
Det är första gången som jag är med och jobbar i valrörelsen. Jag har ju deltagit i lite politiska aktiviteter innan men jag har aldrig jobbar i en valrörelse.
Första dagen för mig var i tisdags och det var så roligt men nervöst. Jag stod med en partikollega som har gedigen erfarenhet och som jag ser upp till. Det kom väldigt många vänner och bekanta förbi så jag passade på att prata med dem. Jag lärde mig mycket nytt och träffade många intressanta människor. När jag hade gjort färdigt så var jag så himla trött och hade lite ont i huvudet. Men första dagen var så himla kul.
Andra dagen kändes väldigt bra, var inte lika nervös. Härligt väder, lite svala vindar men skönt. Det kom inte lika många besökare under tiden som jag var där. Det är kul att få vara med och påverka, att få delta och att mina tankar och åsikter spelar roll. Att få vara med i gemenskapen och känna att man gör något värdefullt. När jag hade hämtat Lily från förskolan så gick vi dit så hon fick se lite. Hon satte sig i en stol och gjorde sig hemmastadd.
Dag tre, nu har jag blivit mer varm i kläderna så att säga. Jag var först på plats och började öppna upp. Fick hjälp av Centerpartiet att sätta upp vårt tält och i samma veva så kom min partikamrat. Det blev många intressanta diskussioner där jag fick möjlighet att lära mig nya saker. Det kom stötvis med besökare. Sen kom det många partikamrater förbi och en av dem fotade inför ett projekt. Svärfar kom förbi och även en kompis till mig. När jag hade hämtat Lily från förskolan så sa hon så fort vi klev av bussen, Mamma jag vill gå dit bort och så pekade hon mot valstugan. Så vi gick det och hon fick kolla in allt.
Min upplevelse av dessa dagar, ja vad ska man säga? Lärorikt, intressant, roligt, intensivt, spännande. Men mest av allt är fantastiskt! Gemenskapen som finns i partiet och den underbara acceptans.
SLUTA MOMSHAMA!
Som kvinna räcker man inte till helt enkelt. Man ska göra så oändligt mycket så man glömmer bort själv. Och nej, det är inte kvinnan själv som ställer kravet på sig själv alla gånger utan får verkligen höra från samhället att hon inte räcker till.
Vi kan ta några exempel;
Kvinnan får besök av vänner där en av dem är en man. Han går och kontrollerar hur städat det är, drar fingret längs med en hyllkant och säger högt och tydligt "Här var det inte städat!" Trots att hon nyss har städat.
Eller;
Man sitter i grupp och diskuterar om skärmtid och barn. Man vågar inte erkänna för de andra att barnet då och då ser på tv/surfplatta för då får man blickar och kommentarer om att man borde vara mer med sitt barn. Trots att hon gör allt möjligt med barnet.
Eller;
Du och barnet har en stund på stan, ni tar en fika och så lägger du upp det på Instagram. Det dröjer inte många minuter förrän det ramlar in kommentarer om att socker är skadligt för barnet! Trots att barnet får bara 1 gång i veckan.
Eller;
Pappan är ute med sitt barn, då kommer kommentarer som Åh, vad duktig han är som är barnvakt åt sitt barn! Dock får inte mamman höra att hon är bra som är med sitt barn.
Hallå??!! SLUTA MOMSHAMA!!!
7 bra saker
Hej
Jag har tänkt att börja med en ny grej där jag listar 7 bra saker som jag har gjort under veckan.
1) Jag hjälpte en dam som hade ramlat
2) Jag gjorde en utbildning i jobbet och fick sen delegering
3) Jag har lärt mig att köra automat
4) Börjat backa in bilen på parkeringar och fickparkerat
5) Jag har ställt upp för mina kollegor på arbetet
6) Gjort något för mig själv
7) Gett Lily fantastiska upplevelser denna helgen
Vad har ni gjort för bra saker? Dela gärna med er.
Blivande aktivist?
Idag är det 1:a maj. Lily väckte mig inte fullt så tidigt men tillräckligt tidigt. Vem behöver en väckarklocka när man har barn? Och varför är det så svårt att få upp barnen när de ska till förskolan? Varför får mammor så sällan sovmorgon? Det är några frågor som ofta snurrar runt i mitt huvud. I alla fall så myste vi lite i sängen innan frukost då Lily var lite ledsen och behövde få kramar.
Sen fixade Tobias med disken, vi gjorde oss iordning och gick ut. Vi tog en promenad in till stan och åt på Burger King. Lily chockerad mig och ville ha ost och tomat på sin burgare. Hon smakade även på lökringar. Sen gick vi till museeparken där hon fick leka en liten stund och sen ner till torget för att samlas med våra partikamrater. Lily fick en flagga och hon blev så nöjd. Sen när vi värmde upp våra röster så tittade Lily med en förvånad uppsyn som Varför skriker ni så? 😂 När hon väl förstod varför så började hon vara med och hon skrattade förtjust.
Ett av slagorden var Tomma ord och mera prat räddar inte vårt klimat! Vid ett tillfälle hör jag Lily som försöker vara med och hon ropar MAT! 🥰 Så det var så roligt att se henne delta i den mån hon kan. Sen var vi i parken och där pratade flera utav de ledande partikamraterna och barnen sprang omkring och lekte. Lily fick mellanmål också. Jag satt och pratade med min kompis Linda och hade trevligt.
Väl hemma så blev det vila, dusch och förbereda kvällen. Nu sover Lily och vi ska se på tv. Bjuder på bilder från dagens äventyr.
Att vara kvinna, tjej, flicka
Att vara kvinna är väldigt svårt egentligen. Vi får ofta höra hur vi ska behaga männen, hur vi ska klä oss för att inte bli våldtagna, hur vi ska sminka oss för att se bra ut, att man ska raka sig här och där för annars är man inte fin. Trosor tillverkas i så små storlekar så man får dem inte på sig alls. De är så smala i grenen så den åker in i snippan och skaver så inibombens mycket!
Det börjar redan i ung ålder. Jag försöker hitta bra trosor till min 3,5 åring men alla är så sjukt smala i grenen. Varför? Vad fyller det för funktion? Det skapar bara irritation i snippan och gör att man får ont. Ska det verkligen vara så att det ska vara sexigt och snyggt redan till barn? Varför ska vi ens sexualisera barn? För mig handlar det om funktionen först och främst. Men sen kan de vara snygga till barn utan att de är så smala i grenen. En snygg trosa till barn kan vara med en snyggt motiv, säg som My Little pony, Bamse eller ett annat tryck. Det behöver inte vara minimala trosor.
Vem är det som bestämmer över hur en kvinnas trosa ska vara? Är det kvinnor själva eller är merparten män? Vad tänker du?
Vänsterdagarna 2021
Vilken fantastisk helg! Vet inte riktigt var jag ska börja berätta för er men börjar väl från början.
Under augusti/september så fick jag veta att man kunde anmäla sig till detta evenemang via sin partiförening och att föreningen skulle betala hela resan. Men då skulle man också ha en bra motivering till varför just jag skulle få följa med. Så sagt och gjort så knåpade jag ihop en motivering och skickade in min intresseanmälan. Får sen veta att jag är en av deltagarna och det är månader av förvirring från min sida, jag har ingen aning om hur detta går till. Jag får veta vilket hotell, när tåget ska gå osv. Såhär löd min motivering:
Jag vill delta på vänsterdagarna, båda dagarna. Just för att lära mig mer och kunna påverka till det bättre. Mina 3 ledord är välfärd, solidaritet och jämlikhet. Jag är en driven kvinna som har många järn i elden och driver en blogg och en YouTube kanal. Bor i Karlstad med min familj och är undersköterska. Fyller 40 i år och har erfarenhet av utanförskap i olika områden, LSS frågor ligger mig varmt om hjärtat då min syster är svårt funktionshindrad och vi står varandra väldigt nära. Jag vill kämpa mot orättvisor.
Torsdag kväll, dagen innan jag ska åka. Jag har resfeber deluxe och känner mig galet nervös. Passar på att mysa med Lily och Tobias. Fredag morgon, vaknar alldeles för tidigt egentligen men går upp och tar en dusch. Vi gör iordning det sista och åker till tågstationen. Tobias och Lily vinkar av mig och tåget åker iväg. Resan går bra, har intressant samtal med min partikollega som sitter bredvid mig där efter läser jag en stund. Vi kommer fram och går över till spårvagnarna, det är första gången som jag åker spårvagn i hela mitt liv. Väl framme vid Svenska mässan så går vi in och checkar in och får våra pass för helgen. Där efter går vi till hotellet som ligger om hörnet, Gothia Towers. Dock kan vi inte checka in och få tillgång till våra rum. Så vi lämnar våra väskor i bagagerummet och går och äter lunch så länge. När vi kommer tillbaka så kan vi checka in så jag åker upp, 8:de våningen och lämnar min väska, ut igen och tror att jag ska vara inne på svenska mässan. Det visar sig att jag ska vara i ett konferensrum på hotellet så i ren panik springer jag tillbaka. För på fredagen så är det Nätverksträffar och jag var anmäld till Funkis nätverk. Men jag hann i en bra tid och det var fler som hade svårt att hitta. Jag träffade på Orup också på hotellet. På kvällen sen blev det middag, thaimat. Var väldigt trött sen så jag gick till rummet och gjorde mig iordning för natten.
Lördag morgon, halsen väldigt hes. Och jag vaknar tidigt såklart. Men det var ändå skönt för då fick jag bort den där morgon tröttheten. Låg och myste i sängen, får passa på när man bor på hotell. Efter frukosten så videochattade jag med Tobias och Lily. Sen var det dax att bege sig till mässan. Först var det Nooshi som höll invigningstal och sen var det massa intressanta paneler. En av dem var En ny roll, en större berättelse där Ida Gabrielsson pratade. Efter lunchen så blev der samhällsbärarna och det var väldigt intressant och givande. Dock innan lunch så hade jag huvudvärk och passade på att ta en kortare promenad. Efter det, mat och dryck så gick huvudvärk över så när nästa pass började så var jag piggare. Jag var också på en workshop om inernfeministiskt arbete. På kvällen blev det god middag, hamburgare med 4 matglada herrar från partiet. Maten var supergod och prisvärd. Sen till hotellet för att göra sig iordning för festen. På festen blev det röj och det märks att man är en trött småbarnsmamma i Corona tider.😂 Jösses vad trött man blev men så roligt.
Söndag, ännu hesare hals. Men en dusch piggade upp i alla fall. Efter frukosten så packade jag ihop det mesta och videochattade med Lily och Tobias. Första panelen den här dagen var Jämlikhetens byggstenar och det var Katalys som skrivit boken Klass i Sverige som hade panelen. Nästa panel var systerskap i tiden och den sista var Feministisk kamp. Så himla intressant och spännande att få ta del av detta. Sen gick jag till hotellrummet och fixade med det sista och sen checkade jag ut. Väntade på de andra och så åkte vi spårvagn ner till tågstationen.
Väl hemma så möttes jag av en glad men lite reserverad Lily. Hon kunde inte krama mig förrän jag hade bytt om till mina hemmakläder. 😂 Jag var så trött men så glad. Det har varit en fantastisk upplevelse och väldigt lärorikt där jag har lärt känna nya människor.
NPF diagnos
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Vad är det?
Det vanligaste NPF diagnoserna är ADHD, Asperger, Tourettes, språkstörningar. Dessa diagnoser är närbesläktade och man kan ha en eller flera diagnoser.
Alla kan glömma saker ibland så som ett viktigt möte osv men för oss med NPF diagnos så är det svårare att få ihop vardagen. De svårigheter som kan uppstå är
-
Inlärningsproblem och minne
-
Impulskontroll och aktivitetsnivå
-
Samspelet med andra människor
-
Uttrycka sig i tal och skrift
-
Motoriken
Det viktiga är att man bemöter NPF diagnoser ut efter varje individ då ingen är lik den andra. Om du som chef har en anställd med en NPF diagnos så läs på om diagnosen och lär känna individen just för att kunna ge den en så bra anställning som möjligt. Om du jobbar på något sätt med barn, samma sak där. För att kunna ge hen så bra stöttning som möjligt så ta reda på hur hen fungerar. Allt för många ser bara vad man inte kan när man har en NPF diagnos. Vi kan ta senaste rapporteringen om Joel Öberg, han har klarat alla tester som behövs för att bli brandman men får ändå inte bli det. Ja man behöver ha fokus och så men bara för en person med exempelvis har problem med att hålla fokus behöver inte alla det för att alla är vi olika. Det är det som gör oss unika, ingen är den andra lik.
Jag själv är väldigt normalfungerande i min diagnos och behöver inte alls den hjälp som andra behöver. Jag har mest inlärningsproblem och hittat mitt sätt för att lära in. Jag har också hittat ett sätt att strukturera upp vardagen. För jag är någon som gillar struktur, funktion och ordning. Detta är diagnoser som inte kommer att växa bort med åren, de kommer alltid att finnas där. Man lär sig olika tekniker, olika sätt att hantera saker.
Med detta inlägg så vill jag sprida kunskap på själva NPF dagen. Vill ni veta mer så fråga gärna.
Ni kan se klippet här från SVT angående Joel Öberg
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/diagnos-drar-alla-over-samma-kam och jag har hämtat information från https://attention.se/
Friskolor?
Friskolor på landsbygden existerar för att det inte finns några andra alternativ. Den statliga skolan ligger för långt ifrån landsbygden vilket gör det svårt för barnfamiljer då många barn får gå på livsfarliga vägar med tung trafik och utan belysning för att ens komma till skolbussen. Vissa dagar på vintern kan inte ens skolbussen gå pga halka och snö. Ute på landsbygden så är det bättre med mångfald och kultur än inne i städerna.
Men friskolor inne i stan bedrivs enbart i vinstsyfte. Segregation blir större och det blir mer Vi mot Dom, utanförskapet blir större. Behovet av friskolor inne i stan är inte samma som landsbygden då inne i stan finns det så många andra möjligheter. Eller att de missar 3 dagar i skolan för att skolskjutsen inte kan köra?
Är det rimligt att små barn ska gå på farliga vägar för att komma med skolskjutsen? Är det rimligt att åka flera mil för att få komma till skolan?
Bara några tankar kring ämnet från mig.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/statlig-utredning-hotar-varmskogs-friskola
Bilden är hämtad från Google
Veckans mammatips
Jag fick en fråga på DM av en person som har problem med mat till sitt barn, barnet i fråga är 1 år nästa månad. Så här kommer det några tips från mig.
"Alltså var Lily såhär vid 1 års ålder? Min son vill inte äta vanlig mat längre. Han bara spottar ut allt. Testat ägg, köttbullar, barnmat som både är väldigt pure och lite mer bitar. Testat gröt. Inget duger, knappt ersättning men det är det enda som funkar nu. Han gallskriker vid läggning, oavsett om det är dag eller natt och natten tar nån timme nu att genomföra. Sen vaknar han många gånger per natt när han väl somnat. Påklädning, avklädning, blöjbyten, sitta i matstolen, bilbarnstolen, allt genomförs med skrik och protester till att börja med. Blir galen 😭"
Här kommer mina erfarenheter och tips.
- Yoghurt
- Fil
- Kräm
- Ostkaka
- Frukt
- Havrefras
- Potatismos
- Köttbullar
- Äggröra
- Leverpastej
- Majs
- Korv
- Broccoli
- Blomkål
- Morötter
- Ärtor
- Ost
- Gurka
Låt barnet testa att använda bestick, låt barnet kladda runt, låt barnet undersöka mat, former och vad som händer. Det är så de lär sig om vad som går att äta och inte äta, de lär sig olika konsistenser, former och använda sin kropp.
Middag:
köpta köttbullar och hemmagjort potatismos någon grönsak till i pure eller bitar.
Korv med rotfruktsmos (potatis och morötter)
Pasta med köttfärssås
Fiskbullar och potatis (inget jag har provat)
Kvällsmat:
Fullkornsgröt med någon fruktpure på, macka och ersättning/välling (en skvätt mjölk/vatten om det funkar istället för ersättning)
Frukosten:
Yoghurt, fil, havrefras, macka, ersättning, välling.
Just nu äter Lily en hård macka och banan och mjölk till frukost. Sen lunch på föris och sen middag med oss hemma. Igår blev det köttbullar och makaroner med grönsaker till. Sen försöker vi variera kvällsmaten. Lily behöver variera precis som vi vuxnq. Så här om kvällen gjorde jag äggröra med lite ost, mjölk och lite salt. Lily satt och sa Mmm hela tiden. Igår kväll fick hon få mannagrynsgröto och ikväll kan hon få yoghurt med havrefras eller en mannafrutti. Vi äter alltid något tillsammans med Lily och middagen äter vi tillsammans.
Det är bara din egen fantasi som sätter gränser egentligen. Gör matsedel vecka för vecka, strukturera upp maten och se till att det alltid finns mat hemma så det är bara att fixa i ordning. Frys in rester, på så vis blir det mer ekonomiskt, det finns allt något att tillgå och det är klimatsmart.
När det gäller allt det andra så kommer det falla på plats tror jag när maten är på plats. Det är ju svårt att fungera om maten inte fungerar. Alla måste ha bränsle. Sen tänker jag rent generellt att barnen testar ju gränser, de kollar hur deras kropp fungerar, vad händer om jag gör såhär osv. Allt är i en utveckling som är fullständigt normal. Sömnen funkar om maten funkar likväl som aktivitet. Allt hänger liksom ihop. Vi har haft svåra stunder med Lily där vi har fått gå långa promenader ibland på nätterna, ibland på kvällen och till slut efter att ha frågat efter hjälp så hittade vi en metod som fungerade. Vi hade barnvagnen inne och vaggade henne i den. I somras fick hon eget rum och det gjorde att hon kunde gå tillbaka till att vi läser sagor och sen ny rutin. Att somna i sängen. Under hösten så slutade vi dagvilan hemma men hon har den på förskolan i ca 30 minuter.
Det viktigaste av allt, du är en bra mamma även i de svåraste stunderna. För vet du vad, du är mänsklig!
Perfekt förälder?
Vem är det egentligen? Ingen!
Och vad är en perfekt förälder? Är det när man aldrig skriker? Är det när man aldrig är trött? Är det när man aldrig är ledsen? Eller är det när barnen aldrig trotsar och det är ett rosa skimmer hela dagen lång?
Jag kommer aldrig bli en perfekt människa för guess what! Den perfekta människan existerar inte! Jag menar vi har känslor, tankar och behov. Alla är trötta någon gång, alla är ledsna någon gång, alla skriker vi någon gång, barnen trotsar och en dag kan vara nattsvart istället för skimmerrosa. Men man är inte en sämre människa för det eller en dålig mamma/pappa. Det är just detta som gör oss mänskliga!
Ja Lily får ha nappen ibland och vi jobbar på att få bort den. Men hon är utan nappen alla timmar som hon är på förskolan men jag är inte en dålig mamma för det. Oftast är hon väldigt trött och ledsen på eftermiddagen och nappen är en trött och tröstnapp. Det händer att hon många gånger väljer bort nappen men jag hinner inte fånga det på bild för att hon faktiskt säger ifrån för att vara med på bild och det får jag respektera. Hon säger numera till att hon inte vill bli fotad vilket jag respekterar även om jag fotar henne mycket. Så bara för att nappen syns ibland på bilder så innebär det inte att hon har den 24 timmar om dygnet. Även Lily är mänsklig och har behov.
Jag är så oändligt trött på denna momshaming som existerar i vårt samhälle! Jag gör det som jag tycker är bäst just för mitt barn och det får andra respektera. Jag är långt ifrån perfekt men jag lär mig varje sekund vem Lily är, vilka behov hon har, vad hon vill. Jag vill lära Lily att hon duger exakt som hon är, att man inte behöver ha ett perfekt liv, att man inte behöver ha de perfekta kläderna, att man måste vara perfekt som människa för bara man är sig själv så räcker det i mina ögon i alla fall.
Jag är mig själv, jag är långt ifrån perfekt men jag är stolt över den jag är!
Att våga visa känslor
Det här med att visa känslor kan vara svårt. Några saker man kan få höra är:
Vadå? Tål du inte lite skämt?
Man va, blev du sur nu?
Hallå, har du PMS?
Killar ska inte gråta.
Det är bara några fraser man kan få höra. Redan som barn blir man matad med att man inte ska visa känslor. Många mammor exempelvis får höra ofta från samhället att man ska rycka upp sig, inte visa för barnen när man är trött och ledsen. Redan där börjar det, barnen får höra att mammor inte får känna trötthet, ledsamhet, arg. En mamma ska alltså trycka ner alla sina känslor.
Under tiden så lär vi pojkarna att en pojke inte får gråta eftersom en man inte gråter. Man lär samtidigt pojkarna att förtrycka känslorna och inte respektera att mamma som kvinna är trött och ledsen. Vi vuxna måste ge barnen rätt verktyg för att kunna hantera konflikter och känslor. För om vi inte gör det så kommer barnen aldrig kunna respektera en annan individ alls. Något annat som är viktigt är att kunna be om ursäkt när man också har gjort fel, att känna ånger är en viktig del i känsloregistret för det är den delen som får oss att utvecklas och vilja bli ett bättre människa.
Detta är något vi måste ändra på och det börjar med oss vuxna. Bara för att jag är en kvinna som är en mamma så försvinner inte mina behov, mina känslor och tankar. Jag är minst lika mycket människa som barnet och tänker inte skämmas för att jag är trött, ledsen, arg eller något annat. Man skäms ju inte för man är hungrig så varför skämmas för att man är trött? Vi måste visa våra barn redan från ung ålder att alla människor oavsett kön eller ålder kan känna sig trötta, arga, ledsna och ge barnen rätt verktyg för att kunna hantera det. Det är på så vis de lär sig empati, respekt, kärlek och omtanke. Och de lär sig att hantera konflikter på ett bra sätt.
Min ADHD
Om min ADHD och jag inte lever upp till dina förväntningar så har du satt för höga mål och det är ditt problem och inte mitt. Jag har varit rak och ärlig med hur min ADHD är och om du har problem med det så får du ta tag i det istället för att projicera det på andra. Det är du som har problem och inte jag.
Personer med ADHD behöver mycket stöd och hjälp.
