-

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Vad är det?

Det vanligaste NPF diagnoserna är ADHD, Asperger, Tourettes, språkstörningar. Dessa diagnoser är närbesläktade och man kan ha en eller flera diagnoser.

Alla kan glömma saker ibland så som ett viktigt möte osv men för oss med NPF diagnos så är det svårare att få ihop vardagen. De svårigheter som kan uppstå är

Inlärningsproblem och minne
Impulskontroll och aktivitetsnivå
Samspelet med andra människor
Uttrycka sig i tal och skrift
Motoriken

Det viktiga är att man bemöter NPF diagnoser ut efter varje individ då ingen är lik den andra. Om du som chef har en anställd med en NPF diagnos så läs på om diagnosen och lär känna individen just för att kunna ge den en så bra anställning som möjligt. Om du jobbar på något sätt med barn, samma sak där. För att kunna ge hen så bra stöttning som möjligt så ta reda på hur hen fungerar. Allt för många ser bara vad man inte kan när man har en NPF diagnos. Vi kan ta senaste rapporteringen om Joel Öberg, han har klarat alla tester som behövs för att bli brandman men får ändå inte bli det. Ja man behöver ha fokus och så men bara för en person med exempelvis har problem med att hålla fokus behöver inte alla det för att alla är vi olika. Det är det som gör oss unika, ingen är den andra lik.

Jag själv är väldigt normalfungerande i min diagnos och behöver inte alls den hjälp som andra behöver. Jag har mest inlärningsproblem och hittat mitt sätt för att lära in. Jag har också hittat ett sätt att strukturera upp vardagen. För jag är någon som gillar struktur, funktion och ordning. Detta är diagnoser som inte kommer att växa bort med åren, de kommer alltid att finnas där. Man lär sig olika tekniker, olika sätt att hantera saker.

Med detta inlägg så vill jag sprida kunskap på själva NPF dagen. Vill ni veta mer så fråga gärna.

Ni kan se klippet här från SVT angående Joel Öberg

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/diagnos-drar-alla-over-samma-kam och jag har hämtat information från https://attention.se/

Bra på skapa struktur och ordning
Omtänksam
Att hitta kreativa lösningar
Är orädd för att prova nya saker
Är orädd för att lära mig
Tålmodig
Är bra på att arbeta med kroppen.
Är bra på att uttrycka mig i skrift
Rolig
Envis
Förstående
Fokuserad
Sympatisk

Många ser tyvärr bara svagheterna med ADHD och glömmer bort att man är mer än diagnosen. Det finns så mycket mer än det negativa och vi borde ta tillvara på det positiva istället för att fokusera på det negativa. Många av kända människor har diagnosen. Så som Jamie Oliver, Tom Cruise, Joakim Thåström, Bill Gates mfl. Det ryktas även om att Albert Einstein hade det när han levde, om det är sant kan jag inte säga.

Så om de kan lyckas så kan väl vi också? Bara man får chansen. Men då måste svenska samhället sluta att se oss som en börda, som en sjukdom och som en belastning. Se oss istället som en tillgång och ge oss respekt!

Om min ADHD och jag inte lever upp till dina förväntningar så har du satt för höga mål och det är ditt problem och inte mitt. Jag har varit rak och ärlig med hur min ADHD är och om du har problem med det så får du ta tag i det istället för att projicera det på andra. Det är du som har problem och inte jag.

Personer med ADHD behöver mycket stöd och hjälp.

Försök att ha realistiska krav och förväntningar. Hjälp personen att få erfarenheter av att lyckas.

Uppmuntra och ta tillvara personens starka sidor

Visa din uppskattning ofta och mycket

Ge tydlig direkt och återkommande feedback.

Kommunicera enkelt och konkret minska på tjatet.

Avgränsa och bryt ner uppgifter i delar eller steg.

Förutse problem och ligg steget före

Överse med mycket, välj dina strider.

Jag har ADHD vilket gör att jag är överaktiv och har svårt att varva ner. Men jag har fått lära mig främst efter jag blev mamma att det är viktigt med vila, återhämtning och att göra ingenting. Det pågår en diskussion om mobilen och skärmtid, många anser att man inte alls är närvarande om man sitter med telefonen och en del tänker tvärtom. Jag vill inte sitta för mycket med telefonen för jag har inte skaffat barn för att sitta fast med mobilen. Men så läste jag för några dagar sen på Instagram om att göra ingenting. Den familjen hade altanhäng och myste tillsammans samtidigt som de gjorde olika saker, någon höll på med telefonen, någon vilade och någon pratade.

Efter förra veckan så tappade jag all min energi då vi hade för mycket aktivitet för min del. Vi ville passa på och inget fel med det. Men nu idag så är vi lediga och ja jag har lite att göra då vi ska ha kalas i morgon för Lily igen. Lily vaknade tidigt idag och nu på morgonen så var hon så trött och behövde få göra ingenting. Vi kröp upp i soffan tillsammans och satte igång hennes favoritprogram på Disney junior under tiden som jag skrev detta och Tobias rensade bilder i sin mobil. Så vi sitter tillsammans och myser men ändå gör ingenting trots skärmar och mobiler.

Det är viktigt även för små barn att lära sig att göra ingenting att ha tråkigt och att vuxna ibland måste vila. För får inte barnen lära sig det så blir det svårt för dem när de blir äldre. Det är viktigt med återhämtning för utan den kan vi inte fungera och inlärningen blir sämre. Som Lily exempelvis, hon behöver en vilopaus även mitt på dagen ännu och den behöver inte vara så länge som tidigare men en 30 minuter i alla fall. I början av året så lovade jag mig själv att jag ska lyssna på min kropp, säger den att den behöver vila så gör jag det. Säger Lily att hon behöver vila så får hon göra det och ibland gör vi det tillsammans och ibland var för sig. Men det viktigaste är att man tar sig tid för att göra ingenting.

Nu ska jag lägga bort mobilen och göra ingenting tillsammans med Lily.

Jag läste på Facebook om Lovisas syster Tyra och deras historia. Hjälp vad jag grät! Jag grät för att jag känner sorgen, känner hjälplösheten, rädslan och skräck. En dag kommer jag och få det samtalet och jag bävar för den dagen. Då kommer min värld rasa samman och jag har då förlorat en del av mig själv.

För nya följare så är min lillasyster Sofie svårt sjuk och kräver LSSvård dygnet runt. Hon är några år yngre än mig och varit min pärla, mitt ljus och min sol vilket hon är fortfarande. Hon är nu också en stolt moster och hon och Lily myser verkligen tillsammans. Sofie har alltid varit den som har varit mest glad, positiv och busig. Jag har alltid kunnat sätta mig bredvid Sofie när jag har varit ledsen och nedstämd. Hon har alltid tröstat på sitt underbara vis. Jag minns den dagen när hon kom som igår. Det var en kall novembernatt som allt började och jag fick åka till vår farmor och lägga mig. Nu när Lily kom till världen så är hon en kopia av Sofie tycker jag.

En dag kommer sjukdomen ta henne ifrån oss. Men kommer den dagen tidigare än väntat för att våra politiker inte kan ta hänsyn till andning, sondmatning och våra grundläggande behov? För att det är viktigare med utsikt över Vänern än att få leva ett bra liv? De inser inte vikten av LSS utan de ser bara det som ett problem som måste bort. Vi har inte gått framåt i utvecklingen där utan vi går snarare bakåt.

Jag fasar för när dagen kommer! Rädda LSS nu!!

#tystaintetyra

https://www.metro.se/artikel/debatt-jag-%C3%A4r-19-%C3%A5r-och-r%C3%A4dd-f%C3%B6r-min-framtid-om-jag-inte-f%C3%A5r-r%C3%A4tt-hj%C3%A4lp

2018-06-10 @ 11:33:36 Permalink Info om mig Kommentarer (0) Trackbacks ()

ADHD på Svenska

</div

2018-05-26 @ 12:26:00 Permalink ADHD - Min superkraft Kommentarer (0) Trackbacks ()

REPOST - Tankar om ADHD

Vi med ADHD/ADD blir inte arga, vi blir fly förbannade! Vi blir inte tråkade, men vi blir totalt uttråkade! Inte blir vi lite glada heller, men vi blir överlyckliga.

Det jag menar är att våran medkänslan är så stark, så vi går in med allt med livet som insats. Det är verkligen slitigt men samtidigt så tror jag det är en bonus. Allt vi lever och upplever är mycket starkare än andra, både på gott och ont.... Här är en liten beskrivning jag tycket passar perfekt:

När jag sörjer, är mitt hjärta i tusen bitar. Allt jag gör, gör jag mer. Allt jag ser, är skarpare. Allt jag hör, är vackrare och underbarare. Älska mej för den jag är. "

2018-05-22 @ 08:41:00 Permalink ADHD - Min superkraft Kommentarer (0) Trackbacks ()

ADHD - Tanke

2018-05-08 @ 06:00:16 Permalink Info om mig Kommentarer (0) Trackbacks ()

Du med ADHD... Du duger som du är... eller??

Du duger som Du är...

men måste du vara så högljudd?

Du duger som Du är...

men sitt still o lyssna nu!

Du duger som Du är...

men vad du överreagerar!

Du duger som Du är...

men du måste ta för dig mer.

Du duger som Du är...

men måste du analysera ALLT?!

Du duger som Du är...

men måste Du vara så känslig?

Du duger som Du är...

men du måste koncentrera dig mer.

Du duger som Du är...

men ska du ha det där på dig?

Du duger som Du är...

men du är verkligen konstig.

Du duger som Du är...

men du behöver anstränga dig lite mer.

Du duger som Du är...

men du stör alla andra hela tiden.

Du duger som Du är...

men måste du vara så ärlig?

Du duger som Du är...

men varför ljuger du om allt?

Du duger som Du är...

men det där kan du bättre.

Du duger som Du är...

men sluta avbryt hela tiden.

Du duger som Du är...

men har Du glömt ta din medicin idag?

Du duger som Du är...

men måste du alltid vara så dryg?

Du duger som Du är...

men vad jobbig du är.

Du duger som Du är...

men..... i en annan värld

Skrivet av Madeleine Backlund. Hittade texten i denna blogg https://nouw.com/Dottan

2018-05-07 @ 12:32:45 Permalink ADHD - Min superkraft Kommentarer (1) Trackbacks ()

Repost - Diagnos med ändå inte

Så som många andra gånger så ramlar jag mellan stolarna pga att jag har DAMP. Jag har sådan liten del av den så jag klarar mig själv fullständigt. Jag kan sköta ett eget hem, jag kan sköta min hygien, jag kan laga mat, betala räkningar, jag har körkort och bil och ansvarar för mitt liv fullt ut. Jag är alltså en normalt fungerande människa på de områden.

Men ändå många gånger så ramlar jag mellan stolarna då många dömer för snabbt och tror direkt att jag inte kan göra jobbet. Jag vet inte hur många gånger som jag har fått hört "Tyvärr kan vi inte anställa dig pga din diagnos" men samtidigt har jag fått påtryckningar från andra som försäkringskassan när jag blev utförsäkrad att jag borde söka jobb. Jag bara "Vad tror du jag försöker med?". Arbetsmarkanden sa "Du är för sjuk" och försäkringskassan sa att jag var för "frisk". Så hur löser man det då? Jag hamnade hos socialen då och tragglade med olika arbetspraktiker under flera år som inte ledde någonstans. Jag jobbade 40 timmar i vecka för vilka pengar då? Det jag tjänar i timmen idag fick jag per dag då, vilket innebar att jag fick söka socialbidrag trots att jag jobbade. Väldigt motigt att slita som ett djur för småmynt så att säga. Jag tillhör inte LSS då jag har för lätt diagnos/funktionshinder (LSS är Lag om stöd och service till vissa funktionshindrarde) och visst är jag glad för det men det är också bevärligt när jag inte tillhör den gruppen men jag är ändå för "sjuk" för arbetsmarknaden.

Jag går nu på lönebidrag på en resturang och trivs jättebra och jag har alltså lönebidrag av en orsak. Jag kan inte jobba samma tider som de andra. Exempel jag kan inte gå stängningar som innebär att jobba fram till midnatt, jag kan inte jobba nätter osv. Jag kan gå dagtid fram till 17.00 eller mellanpass från 10.00 till 20.00 på kvällen men inte mer. Jag kan jobba helger utan problem men inte varje helg utan någon gång måste man få en helg där man får vara från jobbet också. Till att gå flera kvällar i veckan fram till 22 tiden tar kål på mig och jag kommer ligga i sängen i flera daga efteråt med värkande kropp och trött som tusan. Jag har provat detta och kommit fram till att jag inte klarar det.

Jag är van att hamna mellan stolarna då samhället kräver väldigt mycket. Jag har en diagnos men tyvärr så passar jag inte in i någon av mallarna som finns då jag inte är "frisk" men jag är inte heller "sjuk" så hur ska man då göra? Någonstans måste det ju finnas en lösning och nu har jag funnit den. Jag fick mitt jobb via en arbetspraktik trots allt men det har varit en tuff resa för att komma dit där jag är idag. Jag har fått tagit emot glåpord och utstått mobbning, jag har fått hört att jag inte kan göra ditten och datten men nu har jag uppnått mitt mål. Jag har fått lära mig kassan, jag har fått lära mig drivtrhue och jag håller på att utbilda mig till produktionsledare. Så jag känner mig stolt som orkat med alla turer fram och tillbaka under alla dessa år. Men jag hade inte heller klarat det utan min underbara familj och min fina sambo. <3