Nyårslöften?

Nej, det tror jag inte på alls. Jag sätter upp mål och för att nå vägen dit så sätter jag upp delmål istället. Inför detta år 2020 så hade jag att jag skulle lyssna mer på kroppen och ta hand om mig själv så jag kan vara mer närvarande. Jag hade också satt att jag skulle cykla mer och jag skulle simma men allt blir inte alltid som man tänkt sig. Ja jag cyklade mycket mer än vad jag gjort de senaste 15 åren men simning gick det inte så bra med. Corona kom i vägen så att säga.


Mina mål för 2121:


  • Cykla ännu mer

  • Vara mer aktiv i skog och natur

  • Hitta ett nytt jobb, blev ju arbetslös nu.

  • Lära mig mer om tecken som stöd

  • Lära mig mer om olika typer av pyssel

  • Träna mer hemma

  • Yoga och meditation

  • Bli ännu mer närvarande i nuet och ta vara på alla stunder man kan få med nära och kära

  • Bli mer aktiv i politiken

  • Virka mer


Detta är mina mål för 2021 och jag ska göra mitt bästa för att uppnå de flesta av dem. Eftersom all aktivitet i samhället inställt så som bågskytte, handarbetesträffen, badhus mm så får man hitta andra sätt att aktivera sig på. Så får vi hoppas att jag får ett nytt jobb så fort som möjligt och att Corona vill släppa sitt iskalla grepp om vår värld.


God fortsättning på 2021



Mina styrkor med ADHD

  • Bra på skapa struktur och ordning
  • Omtänksam
  • Att hitta kreativa lösningar
  • Är orädd för att prova nya saker
  • Är orädd för att lära mig
  • Tålmodig
  • Är bra på att arbeta med kroppen.
  • Är bra på att uttrycka mig i skrift
  • Rolig
  • Envis
  • Förstående
  • Fokuserad
  • Sympatisk
 
Många ser tyvärr bara svagheterna med ADHD och glömmer bort att man är mer än diagnosen. Det finns så mycket mer än det negativa och vi borde ta tillvara på det positiva istället för att fokusera på det negativa. Många av kända människor har diagnosen. Så som Jamie Oliver, Tom Cruise, Joakim Thåström, Bill Gates mfl. Det ryktas även om att Albert Einstein hade det när han levde, om det är sant kan jag inte säga.
 
Så om de kan lyckas så kan väl vi också? Bara man får chansen. Men då måste svenska samhället sluta att se oss som en börda, som en sjukdom och som en belastning. Se oss istället som en tillgång och ge oss respekt!
 
 
 

Min ADHD

Om min ADHD och jag inte lever upp till dina förväntningar så har du satt för höga mål och det är ditt problem och inte mitt. Jag har varit rak och ärlig med hur min ADHD är och om du har problem med det så får du ta tag i det istället för att projicera det på andra. Det är du som har problem och inte jag. 


Personer med ADHD behöver mycket stöd och hjälp.


  • Försök att ha realistiska krav och förväntningar. Hjälp personen att få erfarenheter av att lyckas.


  • Uppmuntra och ta tillvara personens starka sidor


  • Visa din uppskattning ofta och mycket 


  • Ge tydlig direkt och återkommande feedback.


  • Kommunicera enkelt och konkret minska på tjatet.


  • Avgränsa och bryt ner uppgifter i delar eller steg.


  • Förutse problem och ligg steget före 


  • Överse med mycket, välj dina strider.




Jag har fått bättre fokus som mamma

Det här med att bli mamma och vara mamma har hjälpt mig så mycket på så många sätt. Jag har blivit mer harmonisk, glad, fokuserad och avslappnad. Jag upplever inte samma stress inombords som jag gjorde förr.


Vi kan ta bågskytten som exempel. Förr när jag sköt så var jag över allt på tavlan utom där jag skulle vara. Jag blev så fort frustrerad och irriterad, kunde liksom inte vara avslappnad och lugn. Hade hela tiden en stresstanke som malde och malde. Ville hela tiden vara som de andra, skjuta lika bra, varför lyckades jag inte? Jag kämpade i många år med den där stressen. Men så kom 2017, jag står och ska tävla för första gången på väldigt länge. Tävlingen börjar och mina pilar flyger åt alla håll. På stora tävlingar så har det ljussignaler, ni vet trafiksignaler typ. De står då snett bakom tavlorna och tror ni inte att jag lyckades träffa den stolpen istället för tavlan? Jo! Det var så sjukt jobbigt och pinsamt! Om jag inte hade haft Tobias där då och svärfar så hade jag packat ihop och gått hem. Jag tävlade några gånger till men gav upp helt sen.


Det blev 2018 och Lily kom till världen. Jag hade lagt skyttet åt sidan och ägnade mig åt att vara mamma och försökte få vardagen att fungera. Började med handarbete igen istället för skyttet och det var så skön avkoppling. I alla fall så är ju de träffarna inställda nu pga Corona och då tog jag upp skyttet igen. Redan första träningen när jag hade fått min utrustning rätt med alla inställningar så sköt jag bra. Tränaren tycker att jag ser så avslappnad och lugn nu när jag skjuter. Jag var iväg ikväll och sköt och satte massa i gult. 🤩 Och var nära på att göra en Robin Hood också.


Vad kan det bero på att jag skjuter så bra nu? Jo, jag har bättre tålamod nu då Lily tränar upp det på mig. Jag är mer fokuserad på att ha kul och det får gå som det går. Jag har mer styrka i hela min kropp nu än förr, jag menar livet med en 2 åring är ju som värsta träningspasset.😂 Vi bor på andra våningen och man får många gånger bära henne upp och ner för trapporna. Jag jobbar dessutom i butik nu och lyfter en hel del varor, en del tunga. Men att få vara mamma är nog det som har hjälpt mig mest. Jag kan nu vara mer i nuet och inte tänka så mycket. För när man står där på skjutlinjen så måste du tänka vad du gör här och nu och inte övertänka.


Så att bli mamma skapade ett lugn i mig och gav mig mer harmoni i mitt liv.






Saker man inte vill höra som nybliven mamma

Ja nu har det gått lite över 2 år sen Lily kom. Och under första tiden så får man höra olika fraser från omvärlden, en del goda råd, en del onödiga kommentarer, en del självklara saker. Vissa saker enligt mig är så onödiga att säga och kan uppfattas som elaka till och med. För när du är mitt i det så vill du ha stöttning, någon som säger att det är okej att du är trött, någon som ger dig en kram och säger gå och lägg dig en stund.


Saker man kan få höra:


  • Så är det att vara förälder. Bara att vänja sig.

  • Ja men jag då? Jag har inte sovit på...

  • Du valde att skaffa barn

  • Vila när barnet vilar (men så fort man lägger ner sitt huvud på kudden så skriker barnet)

  • Barnet är nog hungrig (trots att barnet har precis ätit klart)

  • Du måste motionera/träna regelbundet för att du måste vara pigg och alert som mamma.

  • Gåstol är farligt



Detta är bara en liten del av vad du kan få höra. Sen när barnet är äldre så kommer det andra påpekande.


  • Barnet ska inte använda napp så mycket.

  • Ni har för mycket skärmtid

  • Gröt är inte mat

  • Allt socker som finns i den, den, den produkten är skadligt. (Låt ungen svälta eller skaffa en egen gård med djur och växter så vet du vad du ger ditt barn.)

  • För mycket kläder/för lite kläder på barnet (gäller alla åldrar på barnet)

  • Fel kläder, fel färg (pojkar kan inte ha rosa eller klänning)

  • Dagvilan behövs inte (vad vet hen om det? Det är inte hen som behöver tampas med en trött unge)


Ja som sagt så finns det en hel del att få påpekade och klagomål över. En del påpekande är välmenande och omtänksamma och hur ska man kunna sortera ut? Jag fick rådet att tänka såhär: det är jag och Tobias som är föräldrar och ser Lily dagligen. Så vi bedömer vad som fungerar bäst för henne. Så mitt råd till er är att inte lyssna allt för mycket på alla som kommer med råd. Utan försök och testa er fram vad som fungerar för just ert barn. Alla barn är olika liksom vi vuxna. Alla har olika förutsättningar också.


Ett sista råd, försöka att underlätta er vardag. Om barnet dricker ersättning/välling så är Baby Brezza en underbar uppfinning. Om ni har en robotdammsugare så gör det inget, man orkar inte stå med en vanlig dammsugare hela tiden. Om ni har färdig köpta köttbullar istället för hemmagjorda för att middagen ska snabbt och enkelt spelar ingen roll. Det viktigaste är att det står mat på bordet.


Bilden är tagen i slutet av september 2018 när jag hade åkt in med ambulans till sjukhuset för gallstensanfallet, Lily var knappt 2 månader då.




En hyllning till min kropp!

Jag vill hylla min kropp som är rätt oproportionerlig. Jag brukar skoja lite om att jag drar barnstorlek i längden och vuxenstorlek på bredden. Men det är sant eftersom jag är så kort och jag är ändå en kvinna som blir 40 nästa år. Jag har ändå burit och fött ett barn. Men jag är så sjukt stolt över min kropp för allt det som den har gjort, kommer och göra och för hur den ser ut.


Jag kanske inte är lång, smal, smärt och snygg. Jag kanske inte är så vältränad och fräsch. Men vem bestämmer att jag duger? Vem säger att jag inte passar in? Ja vi matas i media av olika slag om hur man får den perfekta strandkroppen inför varje sommar, hur vi tränar bort julmaten, hur vi kan börja det nya året med lätt och fräsch mat. Vi ser foton som är retuscherade och bilden är mer fejk än äkta. Jag har läst i mammagrupper på Facebook där mammor är oroliga för att deras 3 åring har fått påpekande från BVC om övervikt trots att barnet i fråga är fullt normal. Det är faktiskt vi vuxna som sätter dessa bedrövliga normer om vikt och utseende.


Jag är stolt över min kropp exakt som den är! Den har gett mig en fantastisk fin flicka och den fungerar varje dag. Jag vill lära min dotter att man duger exakt som man är och det gör jag genom att vara tacksam för min kropp, genom att älska min kropp och prata positiv om min kropp. Och det man kan göra istället för att prata om vikt och utseende är att prata om kroppens funktioner. Så som att Tack kroppen för att du flyttar mig framåt när jag går. Tack för att du kan göra det jag ber dig om så som att sätta sig på golvet och bygga med Duplo. Tack för att du fungerar varje dag även om det är jobbigt.


Tack till min underbara kropp som orkar med trots allt! ❤️





Jag är beroende!

Jag fick köpa en ny mobil i all hast pga att den gamla bara avslutade samtalen mitt i och man stod där och funderade på vad som hände. Det blev en Xperia L4 och jag är nöjd, den är smalare men längre. Lättare att skriva med, lättare att använda osv.


I alla fall så när jag hade fått ordning på Facebook, mail, olika appar osv så kan jag inte logga in på Instagram. Jag kan logga in via gamla telefonen. Vilket gjorde mig stressad och irriterad och det i sin tur fick mig att inse att jag är beroende av sociala medier. Tänk vad lätt det är att bli beroende av något. Det kan vara vad som helst och man måste inse det själv för att få till en förändring. Det som var mest stressande med det hela var att jag kände hela tiden behovet av att kolla Instagram.


Morgonen därpå så gick det att logga in på Instagram via den nya telefonen och det visade sig vara ett större problem hos Instagram. Efter det så har jag inte använt telefonen lika mycket. Jag försöker vara mer närvarande i nuet och umgås med Lily och Tobias. Mitt beroende går dock i vågor och ena stunden så går det jättebra och nästa stund så är jag fast igen. Men bara jag inte låter det ta över hela mitt liv så är det ändå okej. Jag skulle aldrig tillåta det ta över mitt liv helt för det finns så mycket kul att göra. Så mycket roligt att upptäcka med Lily och Tobias. 


Till alla er där ute, rannsaka er själva och låt inte mobil, dator eller annan teknik ta över. ❤️





Bucketlist - Testar att paddla kanot

Idag har jag fått prova på att paddla kanot. Det var riktigt kul och jag vill göra det fler gånger. Även prova på andra såna vattensporter. Jag fick följa med svärmor och hennes pojkvän Inca. Ända sen de visade serien Blue Water High på SVTs barnkanal första gången så har jag haft lust att testa lite sånt. Men jag har inte haft möjlighet innan och sen har man haft så mycket att göra. Och innan Tobias så kände jag inte någon som kunde hjälpa mig. Men nu var det dax och jag har förverkligat ytterligare en dröm som jag har haft.


Jag hade nämnt till Inca för några veckor sen att jag skulle vilja testa det och sagt och gjort så blev det så. Han och svärmor kom och hämtade mig vid 11 tiden och vi åkte iväg. Väl framme så var det att hitta rätt utrustning till mig och ställa in allt som det ska vara. Sen fick jag en snabb genomgång av Inca och sen bar det iväg. Inca visade mig hur man skulle paddla men jag är relativt kort i armarna och det blev väl inte helt korrekt. Men jag tog mig fram på vattnet och utan att välta med kanoten men var på väg några gånger. Det var en sådan frihet att paddla där på vattnet och bara njuta av det vackra vädret och landskapet. Jag förstår verkligen varför det är så populärt att paddla. 


Vi hade paddlat ut en bit och sen när vi skulle ta oss tillbaka så blev det lite tungt på slutet för armarna. Jag lyckades att ta mig in i viken igen och parkera kanoten. Passade på att bada lite men utan Tobias och Lily var det inte så kul. Och det blåste lite kallt. Jag vet att jag vill göra detta flera gånger och i framtiden kanske ta med Lily på det. Efter så bytte vi om och jag åt lite mellanmål. Sen bar det av hemåt.


Här kommer det lite bilder.










Vikten av att göra ingenting

Jag har ADHD vilket gör att jag är överaktiv och har svårt att varva ner. Men jag har fått lära mig främst efter jag blev mamma att det är viktigt med vila, återhämtning och att göra ingenting. Det pågår en diskussion om mobilen och skärmtid, många anser att man inte alls är närvarande om man sitter med telefonen och en del tänker tvärtom. Jag vill inte sitta för mycket med telefonen för jag har inte skaffat barn för att sitta fast med mobilen. Men så läste jag för några dagar sen på Instagram om att göra ingenting. Den familjen hade altanhäng och myste tillsammans samtidigt som de gjorde olika saker, någon höll på med telefonen, någon vilade och någon pratade.

Efter förra veckan så tappade jag all min energi då vi hade för mycket aktivitet för min del. Vi ville passa på och inget fel med det. Men nu idag så är vi lediga och ja jag har lite att göra då vi ska ha kalas i morgon för Lily igen. Lily vaknade tidigt idag och nu på morgonen så var hon så trött och behövde få göra ingenting. Vi kröp upp i soffan tillsammans och satte igång hennes favoritprogram på Disney junior under tiden som jag skrev detta och Tobias rensade bilder i sin mobil. Så vi sitter tillsammans och myser men ändå gör ingenting trots skärmar och mobiler.

Det är viktigt även för små barn att lära sig att göra ingenting att ha tråkigt och att vuxna ibland måste vila. För får inte barnen lära sig det så blir det svårt för dem när de blir äldre. Det är viktigt med återhämtning för utan den kan vi inte fungera och inlärningen blir sämre. Som Lily exempelvis, hon behöver en vilopaus även mitt på dagen ännu och den behöver inte vara så länge som tidigare men en 30 minuter i alla fall. I början av året så lovade jag mig själv att jag ska lyssna på min kropp, säger den att den behöver vila så gör jag det. Säger Lily att hon behöver vila så får hon göra det och ibland gör vi det tillsammans och ibland var för sig. Men det viktigaste är att man tar sig tid för att göra ingenting. 

Nu ska jag lägga bort mobilen och göra ingenting tillsammans med Lily.


Följa sina drömmar

Under många år så levde jag ensam, hade min familj men inga vänner, ingen partner och jag trodde att jag aldrig skulle ha det jag har idag. Men jag har förverkligat många av mina drömmar.

En stor dröm jag hade var att åka till London och det fick jag göra. Och den resan blev bättre än vad jag kunde föreställa mig. Just för att jag reste med min stora kärlek och att han friade till mig där. Jag fick också uppleva Star Wars mässan och se den stora Harry Potter utställningen. Men nu i år så gjorde jag en sak som jag har pratat om i flera år. En sak som jag har försökt att spara pengar till. Jag gjorde min första tatuering! 😍 Det blev en pilbåge och den symboliserar först och främst mitt stjärntecken. När jag tänkte ut det här för över 10 år sedan så valde jag pilbåge just för mitt stjärntecken, Skytt. Men senare så fick den en dubbelbetydelse då jag började med sporten bågskytte som jag fortfarande tycker om även om jag inte är aktiv i den just nu.

När jag satt där i studion så kändes det WOW! Jag gör det äntligen!! 🤩 Jag var så nervös inför det hela men nu såhär i efterhand så tänker, Vad då, det är väl ingen big deal. För det gjorde inte så förfärligt ont, jag har känt värre smärta än det där! Ja, det var jobbigt stundvis, men ändå hanterbart. Nu ser jag ser mig själv i spegeln så känns det fantastiskt!

Jag är en person som följer mina drömmar och mål. En del tar längre tid än andra men det är värt hela resan dit. Så till alla er, följ era drömmar och mål! 



Slutar med Coca cola för alltid!

Ni som har följt mig länge vet ju att jag slutade med Coca cola under 1 helt år. Men sen kände jag att jag kunde unna mig det någon gång ibland efter att 1 år hade gått. Så jag gjorde som så att jag unnade mig det då och då inom rimliga gränser.

Men på senare tid så har jag känt av att jag inte längre kan dricka Coca cola, kroppen säger ifrån på olika sätt. Jag får liksom ont i magen, jag blir överaktiv samtidigt som jag blir trött. Jag känner mig mer rastlös när jag dricker Coca cola än när jag låter bli och jag får lättare halsbränna och illamående. Som i helgen så drack jag en 50 CL Coca cola på dagen vilket jag kunnat förr. Men nu så kände jag sen på kvällen vad jobbigt det var. Jag antar att jag har druckit så lite Coca cola de senaste åren så min kropp har vant sig av med det som Coca cola innehåller, vilket är positivt i sig.

Men detta fick mig att tänka efter och jag bestämde mig nu för att försöka sluta med Coca cola för all framtid. Finns ju annat att dricka så som vatten, bubbelvatten, annan läsk osv. Och sen helt ärligt är det inte fullt så gott med Coca cola som jag tyckte förr. Hoppas att jag kommer klara det bra den här gången också eftersom jag nu gör det för gott. 

Tror ni att jag kommer och lyckas eller kommer jag falla tillbaka? 



Mina krav som kvinna!

Jag föddes som kvinna och jag är stolt över att vara kvinna. Men bara för att jag är kvinna så är jag inte mindre värd. Även jag har tankar, känslor, behov och önskemål. Jag tänker inte längre finna mig i att någon tar mig för givet längre. 

Här kommer min lista med krav:
1: Respektera mig.
2: Ge mig återhämtning när jag behöver det
3: Lyssna på mig
4: Se mig 
5: Gör något för mig när jag gör något för dig
6: Hjälp mig när jag behöver hjälp
7: Ge mig andrum
8: Acceptera mig
9: Älska mig för den jag är och inte för den jag borde vara
10: Ge mig credd när jag behöver det



Minisemester i Nora

Haft en fantastisk helg i Nora hos svägerskan Therese och hennes familj. Kusinerna har lekt och härjat från det vi kom fram till det vi skulle åka hem.
 
I fredags så packade vi det sista och gav oss iväg till Nora. Det tar faktiskt inte så lång tid att åka dit. I alla fall så köpte jag lite pyssel åt Lily för att ha i bilen och hon blev så glad. Det var en Pixie bok med Bamse och sen en tidning med Greta Gris. Hon läste dem tills hon somnade i princip. Sen vaknade hon till och var gnällig och irriterad. Det var varmt och jobbigt också för oss alla. Tråkigt nog så körde vi fel, rätt mycket fel faktiskt. När vi var framme så fick hon se kusinen och blev glad, de började direkt att umgås. De härjade runt och plaskade i en liten pool på balkongen. På kvällen så gick jag och Therese ut en stund och gick. Vi kollade in Ellas Skafferi, Noras ost och delikatess butik, Helens hörna. Tre riktigt mysiga lokala små butiker och på Ellas skafferi så köpte vi bullar som vi fikade nere vid vattnet sen tillsammans med de andra. Lily tyckte det var supergott med bulle. Sen var det dax för att göra kvällen för barnen och Lily hade svårt att komma till ro så Tobias fick gå ut och gå med henne. Senare på kvällen så vaknade Lily till och var orolig. Jag och Tobias gick och la oss och hon fick sova i vår säng då. Det var mysigt men varmt, trångt och jobbigt ändå.
 
På lördagen så vaknar jag med huvudvärk och mår dåligt. Men blir bättre efter frukosten. Jag Tobias och Lily gick ut en stund på en promenad och de andra fick vakna till och ta sin frukost. Eftersom vi vaknar vid olika tider så blev det lättast så med barnen. Sen gjorde vi oss redo för att åka och bada men när vi skulle gå till bilarna så ville inte barnen skiljas åt. Vi var vid en sådan vacker badplats och den var kanon på alla sätt och vis. Lily stormtrivdes och vi hade det jätteskönt och mysigt. Sen åkte vi tillbaka till Therese, Robin och Axel. Där vilade vi, barnen satt och roade sig med sitt, Tobias och Robin spelade Magic The Gathering Commander och Therese gick och vilade och jag gjorde detsamma. Så skönt att bara få lägga sig och vila en stund. Sen gick vi till en superhärlig restaurang och åt god mat, jag åt pasta med ädelostsås och kantareller. En promenad efter det och lite glass som avslutning. När vi var tillbaka hos Therese så fixade vi lite saker och sen var det dax för att påbörja kvällen för barnen. Dock hade Lily svårt att somna så jag fick gå med på en promenad. Till slut så sov hon gott och senare på kvällen efter att jag hade lagt mig så kom Tobias in för att lägga sig och så blev Lily orolig och ville sova i vår säng. Sov bättre den här natten i alla fall.
 
Söndagen började med att vi packade ihop våra saker och göra i ordning. Kom iväg rätt tidigt. Denna gången så körde vi direkt till Örebro istället för att ta över Karlskoga, den vägen vi kom. Vi körde ju fel på vägen dit. Lily somnade i alla fall strax innan vi kom ut ur Nora. Sov hela vägen till Väse där vi åt mat. Så skönt att åka på de stora vägarna istället för de små. Väl hemma i Karlstad igen så packade vi ur bilen, packade upp allt och fixade i ordning så allt skulle vara på sin plats. Sen tog vi en vila då åskan och regnet kom. Tog därefter en promenad ner till Pekås och köpte lite komplement till frukosten nästa dag. Sen så tog vi det lugnt resten av kvällen och Lily somnade rätt snabbt.
 
Ja det har varit en härlig helg och så mysigt att få resa lite med sin familj. Lily är lätt att ha med sig på resa (än så länge). Och jag har lärt mig så mycket denna helgen som var. Bla att Lily inte längre vill ha nappflaskan när vi är ute så nu är jag på jakt efter en bra flaska. Att jag inte behöver vara projektledare hela tiden för Tobias får också dra sitt strå till stacken och får ta ansvar. Att jag faktiskt kan lägga mig och vila även om han sitter och spelar Magic med Robin. Jag har också sett utvecklingen hos Lily, hon är så omtänksam och underbar. Inte alls rädd för att prova nya saker. Det var så härligt att se kusinerna leka tillsammans och njuta av varandras sällskap. Lily älskade verkligen sin resväska och den lilla ryggsäcken ska nu följa med ut då och då. 😍 Hoppas på fler resor snart med min familj. Vi har massor av idéer men Lily är lite för liten än.
Här kommer det lite bilder från helgen.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Ingen ska behöva välja mellan vård eller ekonomisk stabilitet

Det är många orsaker till att jag är Vänsterpartist. Men de ord som jag först och främst tänker på så är det solidaritet och välfärd. Jag anser att alla har rätt till samma vård oavsett ekonomi, att alla har rätt till samma levnadsvillkor och standard, att alla har rätt att finnas till. För mig har alla människor samma värde oavsett normalstörd, utvecklingsstörd, hudfärg, etnicitet, religion, ekonomi, förutsättningar. För mig är det viktigt med ett välfärdssamhälle där ett solidariskt tänkande är ett måste. Vi har i allt för många år blivit nedrustade i vården och nu ser vi effekterna av det. Vi har rustat ner försvaret och vi såg effekterna av det sommaren 2018. Just för att inget får kosta i vårt samhälle och därför blir det såhär.

Vi kan ta USA som exempel, där var det en man som hade varit på affärsresa till Kina och när han kom tillbaka hem till USA så tog han på eget initiativ kontakt med sjukvården och det visade sig att han inte hade Corona, han gjorde alltså vad en god medborgare ska göra. Vad fick han betala ur egen ficka? Jo, 1.400 dollar, vilket motsvarar 13.500 kronor. Vem har råd med att betala 13.500? Inte jag i alla fall! I USA så finns det 28 miljoner människor som saknar sjukförsäkring och de kan alltså inte få den hjälp som behövs. Vill vi ha det så här? Nej! Reflektera över detta, han fick betala 13.000 kr men här i Värmland så betalar vi 200 kr för ett sjukvårdsbesök. 

Vi måste bli bättre på att vara medmänniska och mindre egoist. Ett ordspråk som passar in är just, Behandla andra så som du själv vill bli behandlad. Om vi inte steppar upp till nästa nivå nu och gör Sverige till det solidariska välfärdssamhället som det en gång var så är vi verkligen ute på hal is. På 1980-talet så byggde Sverige upp en krissjukvård i världsklass men detta monterades ner under 1992, 1996 och 2000. Det var socialdemokratisk regering och borglig regering som monterade ner Sverige i småbitar.

Just nu är det bara Vänsterpartiet som driver en vård för alla och reglerar vården tillbaka till staten, landstingen och stoppa utförsäljningen. Det borde ligga i alla partiers intressen att bedriva vård för alla för alla kan bli sjuk, rik som fattig.

Nu står vi med ena foten i graven och funderar på hur blev det såhär?

Källor: https://www.dn.se/nyheter/varlden/hoga-vardskostnader-hindrar-amerikaner-fran-att-soka-hjalp/
 https://www.gp.se/ledare/hur-sverige-slarvade-bort-sin-beredskap-1.26107481




Jag ska övervinna min fobi

Jag har en enorm fobi för myror, den är så extremt stor så jag klarar inte ens av att se tecknade myror på tv:n. Jag har undvikit skogen på sommaren just för myror men även för spindlar, ormar, fästingar och alla andra småkryp som finns. Men i höstas så började jag fundera över hur jag kan lära Lily om skogen om jag inte vågar vistas i den. Så jag bestämde mig för att övervinna min fobi och gick ut i skogen.

Jag tog många skogspromenader under hösten och njöt av det stilla lugnt som finns där. Och nu under våren ska jag gå ut ännu mer i skogen för att övervinna min fobi. Som i helgen som var så var vi ute i skogen och där fanns det stackmyror, en av de sorterna som jag avskyr mest. Lily gick runt och jag såg dessa myror här och där, kände lite hur paniken kom krypande i kroppen. Men så tänkte jag, Nej det ska inte få hindra mig från att utforska skogen tillsammans med Lily. Så jag kämpade på trots paniken som infann sig. Jag vill inte heller överföra min rädsla till Lily men jag vill att hon lär sig vilka myror som man ska akta sig för. Än så länge går det sådär för mig med min fobi, kan inte ens googla myror för jag får panik. Men jag kämpar på och tänker klara av det.

Jag har faktiskt stått i skogsgläntor och skjutit pilbåge med myror omkring mig, även då lite panik men jag klarade av det. Jag tror att bara jag har något att fokusera på så kommer jag klara det. Jag kanske inte blir fri från fobin men såpass orädd i alla fall så jag kan vara med Lily och plocka svamp, bär och annat roligt i höst. Jag vill lära Lily om att skogen är så mycket mer än min fobi, att skogen är vacker och härlig.  Vad är era tankar kring detta? Hur kan man övervinna sin fobi?




Guess who's back!!!

Hej. Jag har bestämt mig för att börja blogga igen. Men denna gången ska jag inte ställa några krav på mig själv utan blogga när det känns rätt.

Först kommer det en life update för mycket har hänt sedan sist.

1: Jag har bytt jobb
2: Lily har lärt sig gå
3: Lily har börjat på förskolan
4: Lily är mer och mer självständig och har kommit in i kan själv.

Ja det är bara en del av allt som har hänt. Jag har bland annat börjat cykla och simma. Vi har ju förskolan på Råtorp vilket är ca 4 km hemifrån och Tobias cyklar varje dag till jobbet. Så jag tar cykelvagnen och hämtar Lily när jag har slutat mitt arbete. Här om veckan cyklade totalt 25,7 km. När det gäller det nya arbetet så fick jag ett nytt jobb på Rusta. Mycket bra arbetsmiljö, tider och kollegor. Efter 10 år och 7 månader på Burger King så kände jag att jag var klar med den typen av arbete. Lily har ju börjat gå och klättra, hon är väldigt självständig av sig och det är bara att låta henne försöka. Hon blir så fruktansvärt arg om man inte låter henne försöka. Men hon är också väldigt nog med att plocka rätt, som att städa på kvällen eller att bära ut disken från vardagsrummet.

Hur jag tänker kring bloggandet, jag tänker som så att jag uppdaterar om min vardag, om det är någon speciell aktivitet som jag vill dela med mig av, om det är ett specifikt ämne så som feminism, politik mm.

Där emot så tänker jag att vi startar med en frågestund, den avslutas den 13/2. Så ställ en massa frågor om allt och lite till. 🙂







Min viktresa del 2 - hur har det gått?

Min viktresa del 2

Ja det är snart 1 månad sen som jag skrev och berättade om att jag ska ha en viktresa. Men det har inte skett någon förändring eller utveckling så därför har jag inte skrivit något. 

Men nu så har det skett en förändring. När jag startade så låg vikten på 61,6. Nu idag när jag ställde mig på vågen så visade den 60,8. Ingen stor förändring men ändå! Ett steg i rätt riktning så att säga. Jag väger mig alltid på morgonen efter morgontoaletten och då innan frukost. 

Vad jag har gjort: Jag jobbar så jag rör på mig på ett annat sätt, jag cyklar om jag inte ska ha med mig Lily, långa promenader med Lily och Tobias, leker med Lily och äter mindre godis osv. Jag har även testat lite Zumba och det var kul. Försöker äta en stadig frukost så jag klarar mig bättre på jobbet. Jag försöker äta nyttigare, som igår köpte jag en kyckling, bacon och avokadosallad på Subway och en mineralvatten. 

Nu är det bara fortsättningen kvar då när starten är avklarad. 🙂


Att nå ut med budskap

Att nå ut med budskap kan vara svårt och man måste jobba hårt för att få reaktioner. Att få till förändringar och väcka tankar, funderingar och ett intresse är ett jobb som tar tid. 

Igår var det ju 1:a maj och jag hade ju en egen skylt där jag manifesterar till att behålla välfärden och LSS. Med min utstickande klädsel så la man märke till mig på ett annat sätt än om jag bara hade jeans och tröja. Jag har alltid tyckt om kläder men det är nu först idag som jag vågar sticka ut på riktigt. Varför vara som alla andra när man kan vara sig själv? 

På gymnasiet så gick jag min egen väg och körde mitt race men någon gång mellan gymnasiet och vuxna delen så tappade jag bort mig själv helt. Under årens lopp så har jag letat efter mitt riktiga jag. Nu har jag hittat henne och jag vill sticka ut, jag vill synas och höras, jag vill göra förändringar i vårt samhälle. Tack vare mina nära och kära så vågar jag det nu. 

Tobias, du låter mig vara den nödiga Harry Potter token. Lily, du älskar mamma som hon är. 😂 Och du ger mig den där motivation och styrkantill att ryta ifrån tillsammans med Sofie. Evah, du ger mig alla coola kläder så jag kan sticka ut. Du är min klädguru liksom. 😝 Men vi pratar mycket om feminism, LSS, genustänket. Mamma och pappa, ni har lärt mig om rättvisa, vad som är rätt och fel, gett mig bra väderingar. Carola, du är med och diskuterar och säger vad du tycker. Dennis, du är insatt i politiken och lärt mig en hel del även om vi inte pratat så mycket. Birgit, dig kan jag prata med om olika orättvisor, du länkar olika artiklar och tipsar om program på tv. Therese, vi pratar mycket om genustänk och sånt. Linda, med dig är det LSS, feminism och grejer.

Man är som man är när man inte blev som man skulle! 


Min viktresa del 2

Hej på er. En del av 2017 så hade jag en liten serie där jag skrev om viktresan jag gjorde då. Ville komma ner lite i vikt inför bröllopet så klänningen inte skulle sitta så tajt, jag tränade pole dancing och höll igång. Sen så kände jag att jag ville lägga fokus på att njuta av livet och så blev jag gravid. 

Nu är Lily född och nu så har jag fått tillbaka mitt beroende med godis. För mig är maten inte det stora problemet men allt socker som O'boy, Coca-Cola, godis mm. Så jag tänkte börja igen med en viktresa där jag försöker låta bli godis, läsk och annat under veckorna och så får jag äta om vi ska ha mys hemma, gå på bio osv. Jag lyckades ju låta bli Coca-Cola i ett helt år och nu kan jag dricka någon gång men inte ofta. Jag vill gå ner i vikt så jag orkar leka och busa med Lily utan att bli andfådd och sen också för att jag i höstas fick gallstensanfall så jag fick operera bort gallblåsan helt. Så jag måste tänka på vad jag äter osv.

Min viktresa börjar på 61,6 kg och målet är att gå ner till ca 55 kg. Jag kommer uppdatera en gång i veckan, om vad jag har gjort för typ av träning och vilken typ av mat. 



SPA helg

Hej på er. I fredags så åkte jag iväg med min mamma och mina syskon till Selma Spa i Sunne. Det var pappa som bjöd oss på hela helgen med tre rätters middag både fredag och lördag, massage och massa härligt. 

På fredagen så badade vi och njöt. Men middagen blev en besvikelse. Åt lite av den, det är bara varmrätten som var något att ha men mätt blev man inte. Natten till lördagen så sov jag så gott!! Och det bästa av allt, jag vaknade inte klockan 3 på natten utan fick sova! Tillskillnad från Stockholm, jag delade rum med Evah för övrigt.

Lördagen vaknade 10 minuter innan klockan ringde och hade fått så fina bilder och fint sms från Lily och Tobias. Vi videochattade lite också. Sen var det dax för en smaskig frukost. Äggröra, bacon, gott bröd och massa annat gott. Klockan 10 var det massage för Evah och mig. Massören var toppenbra och det var så sköönt! Efter oss så var det mammas och Carolas tur och jag och Evah gick till vårt rum och tog oss en tupplur. Tog en tur intill Sunne där vi tog en fika. Efter det så  tog vi oss ett bubbelbad och sen chillade vi. Middagen var mycket bättre. Förrätten var så god så jag tog Carolas också. Varmrätten var också helt underbar men efterrätten var inte vad jag hoppades på. Under dagen så träffade jag på Martina Haag som var på besök i Sunne i jobbet. Det var Sunnes författardagar och det var ett antal kända författare och andra litterära personer. 

Söndagen så var det dax att åka hem. Till frukost åt jag äggröra, våfflor och croissant med nötkräm. Packade ihop våra saker och åkte hem. När jag kom hem så blev Lily så glad. Mormor och moster Carola följde med upp och sa hej. Men Lily blev så glad av att se mormor och moster Carola så hon brydde sig inte så mycket om mig just då. Där emot efter att de hade åkt hem så blev Lily mer, Va??! Är mamma hemma?? Jag märkte att Lily var jättetrött och ville sova men hon kunde inte slappna av så jag fick sitta och sjunga för henne, vagga henne, krama om henne. Men när hon väl somnade så sov hon gott hela natten.

Här kommer det bilder från helgen.


















RSS 2.0