Nu har jag hållit på med studierna ett tag och det har varit komplicerat till och från. Men jag har bra stöd från vänner och familj. 

 

Först och främst min man som fick mig att göra detta, han finns där och verkligen stöttar och försöker hjälpa mig så mycket som går. Sen alla mina systrar som finns där och kan hjälpa mig på olika sätt genom att berätta hur de har det och kunna hjälpa till med läxor på olika sätt. Även som Sofie inte kan prata så hjälper hon mig. Sen mamma och pappa såklart, tappra kämpar som kämpar med näbbar och klor för att Sofie ska ha det så bra som möjligt. Ni är en stor inspiration för så många och främst för mig. Sen har vi svärmor som finns där och svarar på frågor av alla dess slag. Även svägerskan som finns där och kommer med tips och idéer för att underlätta för mig. Sen även goda vänner som finns där så som Jessica och Linn. 

 

Även vänner som jag inte nämner vid namn finns där och stöttar på alla sätt. Ni är guld värda. <3 

 

Igår så lagade han middag, jag fick inte se, jag fick inte veta någonting. Han ville överraska mig. Jag låg i sovrummet och vilade, lyssnade på avslappningsmusik. 

Så han lagade gott kött, rostbiff blev det. Potatis, en god pepparsås (kall) och äppelcider. Men den verkliga överraskningen blev smulpajen han hade fixat med. Den var supergod och till den serverade han vaniljsås och vaniljglass. Kändes så mysigt att bli ompysslad och överraskad. 

Efter maten så myste vi en stund och lät maten smälta. Tog oss en promenad efter att ha vilat och när vi kom hem så kollade vi på Dirty Dancing och filmen Argo. 

En sådan mysig dag. En sådan här dag behövde jag verkligen. En dag med vila, kärlek och mys. 

Efter vigseln och fotografering så var det dax för mat, fest och lekar. Eftersom det skulle dröja mellan vigseln och maten ca 1 timme så hade vi kaffe, frukt och lite tilltugg för den som ville ha. Festen hade vi i Sockenstugan som låg intill kyrkan. 

Piotr, vår kock kom med maten som planerat och han fixade i ordning allt. När alla satt till bords så tog han ordet och presenterade menyn och sig själv. Tillsammans med våra hjälpkillar så gjorde de ett superjobb. :) Maten var fantstisk. Vi åt Timjanmarinerad helstekt fläskfilé med ugnsbakade rotfrukter, potatisgratäng och trattkantarellsås. Det fanns vissa allergier och vegetarianer att se till så vi hade lite olika komplement för dessa. :) Maten var hur god som helst och jag njöt verkligen. Efter maten så åkte kocken iväg (han hade gjort sitt på plats) och vi lät Daniel och Johnny och svärmor plocka rätt efter maten. Vi andra socialserade och umgicks, mycket fotande och många kramar blev det.

 

Sen blev det tårta som kom från Hanna Larssons bageri här i Karlstad. Den var god och mycket fin, till det var det kaffe, kakor, te, läsk mm. :) Fanns lite av varje med andra ord. Efter den så var det dax för tal och en frågesport som jag och Tobias hade knåpat ihop. Talen var hur fina som helst och Tobias tal var helt underbart. Jag överraskade med en låt som jag hade sjunigt in på möhippan också, vilket blev en riktigt överraskning för alla där inne. Min mamma bara va, den rösten låter ju som Annas sen förstod hon att det var min röst. :D Till frågsporten så fanns med ett lite pris till vinnaren, de 3 som hade alla rätt var min mamma, svärmor och vår kompis Catharina. Så de fick lotta vem som skulle vinna priset vilket blev Catharina. Det verkade som att frågesporten gick hem och att den var uppskattad.

 

Blev sedan bröllopsdansen och vi dansade till låten Time of my life från filmen Dirty Dancing. Efter den dansen rockade vi loss några stycken av oss, man får passa på att svänga sina lurviga i en sådan fin klänning och underbara högklackade. För första gången i mitt liv så kände jag mig verkligen bekväm i en sådan fluffig klänning och så högklackade skor. Kände mig som världens vackraste prinsessa som nyss hade fått sin stiliga prins. <3 

 

Sedan började folk dropa av allt eftersom och så körde vi sista leken som vår vän Daniel hade fixat. Han hade ordnat ett melodikryss och det var riktigt kul. :) Jag kunde lösa en del på första halvan men andra halvan så längtade jag bara till att få vara ensam med Tobias. :) Efter krysset så åkte de flesta iväg och jag och Tobias började göra oss redo för att åka vi med. Jag hade ordnat med en överraskning på hotellt till honom så jag behövde hjälp med att få av mig klänningen och någon som höll Tobias sällskap i lobbyn under tiden. Dock hade vi glömt den portabla högtalaren borta på festen men det löste sig. Som ni säkert redan har sett så har jag ju tränat poledancing och jag hyrde en stång till rummet och dansade för min man. Han uppskattade dansen och det kändes så himla nice att få göra en sådan här grej. Jag har alltid velat testa men aldrig vågat prova det. 

 

 Så såg vår stora dag ut och om söndagen på hotellet kommer i ett eget inlägg. :) 

 

Klockan blir 12, klockorna klämtar i klocktornet och jag och pappa börjar gå upp mot kyrkan.

Jag kan inte gå snabbt då jag har höga klackar, jag känner ingen nervositet och pappa och jag samtalar. Det var en anledning till att jag ville att pappa skulle leda fram mig, för att han är den starka klippan som jag alltid har haft vid min sida och nu har jag en ny klippa att luta mig emot när stormen yr omkring. Han fick mig att behålla lugnet under stunden innan vi skulle gå in. 

Vaktmästaren öppnar portarna och musiken, Bröllopsmarschen av Wagner börjar spelas, jag ser alla där inne och då kom nervositeten som en BOMB! Jag bara kände "Nej inte än! Jag är inte redo för att gå in" Men ser min underbara älskling där framme, han är så snygg, stilig, het och helt underbar. När jag såg honom ville jag bara springa fram och få kramas och pussas. Så börjar vi gå in, jag ser alla glada ansikten, ser mina närmaste där och de som verkligen betyder något. Mina nya vänner, mina äldre vänner, min familj, min nya familj och min nya släkt. Alla som var där har en stor betydelse i mitt liv. Så kommer vi fram till Tobis, pappa lämnar över mig och jag och Tobias ska gå upp för den lilla trappan. Men jag är inte van med så höga skor eller den typen av klänning så det blir lite omständigt. Fast det är ju jag så jag bryr mig inte om det utan gör på mitt Annavis. Tror inte någon märkte att jag gjorde det på mitt sätt eftersom alla var så oroliga för att jag skulle snubbla eller så. :) 

 

Nu står vi där framme, jag är så fokuserad, vågar inte titta på Tobias, kollar till vänster där mina tärnor står. Jag känner huvudvärken bomba mig, det är hur varmt som helst och kroppen är totalt borta från sinnet. Men jag bara står där och fokuserar på det vi ska göra. Vår solist börjar sjunga Det vackraste av Cecilia Vennersten. En av mina favoritlåtar. Allt är så vackert och härligt. 

Så är det dax för vigselakten och jag ger min brudbukett till Evah och hon hade sett vad jag hade skakat när jag har höll i den. Men när hon fick den så förstod hon varför. Den var väldigt tung att hålla i. Vi ger varandra våra löften och byter ringar, jag börjar skaka så jag är på väg att tappa ringen men lyckas att hålla i den. När vi väl fick pussas så var det som en befrielse. Jag kände en sådan längtan efter att få pussa på honom ända sen portarna öppnades. :P  Efter välsignelsen så är det vigseltal och sen kom det en liten överraskning från mig till Tobias. Jag hade kommit överrens med prästen, kantorn och solisten att det skulle sjungas en extra låt. Jag valde Du är allt med Sonja Allden. Den är verkligen så vacker och fin.Sen så var det psalm och ännu en solosång och solisten sjöng Kärleksvisan av Sarah Dawn Finer. 

 

Dax för utgång, som musik så valde vi, An der Schönen blauen Donau. Ett mycket vackert klassiskt stycke, har används i filmer och jag kunde relatera till den via min passion för klassisk musik och Tobias genom sin passion för film. Sen fick vi gå in i ett lite rum så att alla gäster fick samlas utanför. Väl inne i rummet blev det massor av pussar eftersom vi hade längtat så efter varandra. När vi kom ut så blev det en himla massa fotograferande, vår inhyrda fotograf var på plats och fotade också. 

 

Fortsättning följer...

 

 

 

Ja, jag har inte kunnat skriva om vår stora dag än, allt var som en dröm och jag var tvungen att smälta alla tankar och känslor. Men nu idag är det 1 vecka sen som vår stora dag var och jag vill tillbaka. Allt var så himla härligt och undrbart. Börjar med att berätta från början.

 

Fredag 4/8. Vi går upp tidigt för att fixa med olika saker, dock blev inte planen som jag tänkte men det gjorde inget. I alla fall så fixade vi först här hemma och sen åkte vi för att hämta nyckeln till Sockenstugan. Vi fick dock inte tillgång till med med en gång utan först senare på dagen. Åkte hem sen till svärmor där vi fixade med lite olika saker och umgicks lite. När klockan närmade sig 12 så åkte vi och köpte lite lunch och hämtade upp tårtan. Jag var så nervös och det var verkligen svårt att köra tårtan så till festlokaen fick svärmor köra med den i stället och jag fixade med att hämra resten av sakerna som skulle med. Jag hämtade också upp goa grabbar som skulle hjälpa oss. 

Väl framme i lokalen så börjar vi fixa med allt och mitt i allt så ringer min telefon och det var min tränare Josefin, hon ville tala om att hon hade kollat på rummet och planerade inför överraskningen jag hade fixat med till Tobias. Sen kom min goa vän Malin och hjälpte oss, hon gjorde balongvalv och det var så härligt att se henne igen. Allt blev så himla fint och när vi åkte därifrån så tog jag våran bil och åkte till Grums till min familj och Tobias åkte med sin mamma. Jag ville ha som så att vi skulle sova isär den natten, dels för att längta efter varandra lite men även för att jag ville få lite tid med min familj innan stora dagen. Vi åt fruktsallad, glass, grädde och myste på alltanen, det var varmt och skönt den kvällen. Sen satte vi oss och tittade på Allsång på Gränsen och pratade en del, efter det tog jag en dusch och fixade inför nästa dag. Men när jag skulle sova så var det svårt, jag saknade ju min älskling.

 

Lördag 5/8. Dagen D!! Jag har satt klockan på ringning, 5.15 skulle den ringa, jag vaknar lite när jag märker att någon stänger till dörren till det rum jag ligger i. Min tanke är att det är antingen pappa eller min stora syster, dock vet jag inte vad klockan är. Men när klockan ringer så är jag lite seg men sedan så kommer jag upp. Jag fixar och sen är det dax för frukost. Pappa och Carola hjälptes åt i köket och jag fick kokt ägg, macka med kaviar och ett glas oboy. Det var supergott verkligen! :) På mackan hade syrran ristat in ordet FRU. :D Sen blev det hög tid för mig att åka, jag skulle vara inne hos frisören i Karlstad klockan 7.00. Så jag körde iväg, radion på, vägen för mig själv och se hur världen vaknade. Alltså jag älskar verkligen tidiga körningar för de är så vackra och fridfulla. Jag kommer in och allt känns så himla bra och jag är förväntansfull. Vi pratar, hon fixar och frisyren blir klar. Jag känner mig som en prinsessa .

Åker vidre till sminket, känner en svag huvudvärk börjar, jag ignorerar den helt, ska parkera men såklart blir det problem. Där jag tänkte parkera står det en buss och blockerar helt, jag avväger vädret och tänker att det är ju inte så långt att gå. Så jag parkerar på järnvägstationen för sminket är mitt emot med andra ord. Jag betalar biljett och maskinen skriver ut, men det kommer ingen biljett. :/ Något fel på maskien så jag får betala i andra maskinen intill för att få ut en lapp alls. Så jag fick betala 2 gånger och där någonstans började huvudvärken att eskalera. Nåväl, jag har betalat och satt lappen i bilen. Kommer fram till sminket och hon är superhärlig och mjuk på handen. Så huvudvärken försvinner en stund. När jag går där ifrån så känner jag mig så vacker och nervös.

Åker hem med bilen, parkerar den på vår parkering och min syster Evah möter upp mig i sin bil. Vi åker för att fixa med den sista saken, blommorna. Det företaget ligger i närheten av vårt hem så det var ingen lång bit att åka. Sen bar det av till kyrkan där jag skulle byta om. När vi kommer dit så öppnar vi upp över allt, jag har med en macka från frukosten som jag tar och Evah tar en av bananerna. Behövligt med energi och dryck. :) Sen var det dax att byta om och fixa med resten. Huvudvärken blir bara värre och värre, jag tar en tablett och sen så är det bara att vänta på att klockan skulle bli 12.

 

Fortsättning följer....

 

Hej på er, Tobias här.
Här kommer mitt Bröllopstal som jag läste upp i Lördags. Kan säga att jag var väldigt nervös att läsa upp det, efter det Anna sa så kändes som mitt inte var lika bra. Men jag hade fel, det kom tårar från flera utav gästerna.

 

Bröllopstalet:

 

Jag gick länge och längtade efter kärleken.

 

Längtade efter ge den, vara med någon, dela livet med.

 

Det som gjorde att jag blev kär i dig var att du är så lätt att prata med, vi kunde verkligen prata om allt och det var lätt att öppna upp sig för dig. Kände direkt från början när vi skrev till varandra att vi hade något speciellt på gång. Trivdes så bra med dig och kände hur mycket bättre jag mår. Att vi har gemensamma intressen gjorde mycket såklart men också egna intressen som vi delade med oss av till varandra.

 

Men det tog tid innan jag kunde släppa in dig helt i mitt liv, jag kände att jag ville ha dig i mitt liv så får jag lov och ändra på visa saker. Och det har inte varit så lätt för mig alltid, stora förändringar tar tid för mig men varje förändring känner jag att det har blivit bättre i mitt liv. Jag längtar varje dag till att få komma hem till dig och bara få vara, det är så härligt.

 

Vi har haft motgångar men har möte dem tillsammans och inte stängt ute varandra och vi har växt tack vare det.

 

Du sätter andra framför dig själv, vilket är en så fin egenskap som du verkligen visar i din omsorg av familjen. Nu ska vi skapa en ny familj och jag kan inte tänka mig någon bättre person att göra det med, det kommer bil tuffa tider å glada tider, tillsammans så fixar vi det.

 

Älskar dig Anna.