Internationella kvinnodagen

Ja idag är det 8 mars! Kvinnodagen!

Men hur mycket har vi utvecklats  egentligen när det gäller synen på kvinnor, flickor, tjejer?

Hur långt har vi kommit i samhället och med jämställdhet?

Här om dagen så tog Hovrätten i Västra Sverige upp snippa fallet igen och förövaren blev dömd, vilket han skulle ha varit från början! Men ordet snippa var tydligen otydligt för de som dömde i andra rättsalar. 

Samma sak med grabben som bad om ursäkt för att han hade pullat sin flickvän i sömnen men Göta Hovrätt i Jönköping  hade svårt med ordets betydelse trots att det ordet har funnits i hela min ungdom.

Så summa summarum är att män rent krasst kommer undan, de är ursäktade för de förstår inte orden. Ska vi börja använda grova könsord för att de ska förstå?
Så vart har vi kommit då? Ingenstans!

Så idag vill jag uppmärksamma STOPP MIN KROPP!


Vikten av en meningsfull fritid

Jag är så oändligt tacksam över att vi kan ge Lily en meningsfull fritid. Tänker på alla de barn och ungdomar som inte ha någon aktivitet alls utan känner utanförskapet i samhället. Och jag tror helhjärtat på att kriminaliteten minskar om vi satsar på en meningsfull fritid för våra barn och ungdomar. 

Som ni redan vet så hittar vi väldigt mycket. Vi går ofta i Mariebergsskogen, vi är och åker skridskor, vi försöker göra olika utflykter, är med på olika aktiviteter i kyrkan. Jag försöker att hitta billiga saker att göra och saker som kan vara utvecklande. Men så har vi dessa aktiviteter som kostar, simskola, dansskola, ridskola mm. Och nu har vi möjligheten att Lily kan gå både på minisim och på dansskola samtidigt.

Under november, december och början av januari så hade Lily svårt att sova i egen säng just för att hon hade för lite aktiviteter. Hon var inte tillräckligt trött eller trött på rätt sätt. Dels för att hon går så lite på förskolan eftersom jag jobbar som jag gör. Och sen inga aktiviteter i övrigt så. Så de dagarna där vi hade mycket aktivitet så sov hon hela nätterna i sin säng. Och nu när både minsim och dansen är igång och hon är på förskolan så sover hon ännu bättre.

Det jag vill säga med min text är att aktiviteter är väldigt bra. Det är stimulerande och ger barnet en känsla av tillhörighet. Även jag själv som förälder känner mig tillfreds när jag ser att mitt barn mår bra och är så mycket gladare. Sen är ju alla barn olika såklart, en del kanske inte klarar av det, en del klarar bara av en aktivitet i veckan osv. Jag tycker att en meningsfull fritid är en rättighet för barn och ungdomar. Och önskar att det kunde finnas mer prova på av olika slag och även ett stöd för de familjer som kanske inte har ekonomisk möjlighet. För är man aktiv på något sätt så mår hjärnan så mycket bättre och man lär sig mer också.

Meningsfull fritid = Glada och friska barn





Ekomarxism Grundtexter

Ja, jag gjorde det! Som Lily brukar säga när hon har klarat av något.
Jag trodde aldrig att jag skulle läsa den här boken, att jag skulle ta mig igenom den och förstå vad boken faktiskt handlar om. När jag såg boken första gången så tänkte jag "Vilket intressant ämne, det skulle jag vilja veta mer om men det går nog inte". Jag köpte boken i varje fall just för att jag tycker att böcker också är snyggt som inredning och att jag verkar smart om den står synligt. 🤣 Så tänkte jag en dag, tja varför inte, fattar jag inte då har jag ju försökt. Nu har jag läst ut boken och här kommer mina reflektioner och tankar.

Kapitel 1:
Kapitalet försämrar miljön, hälsa och trygghet med omstrukturering istället för att lösa miljöproblem. Det i sin tur leder då till att de förstör för sig själva på sin egen marknad. De begränsar sin profit, alltså ökar kostnader minskar flexibiliteten.

Kapitel 2:
Man kan inte säga att kapitalismen är hela orsaken till miljöproblemen. Det finns andra produktionssätt med egna speciella ekologiska kriser. Den miljöpåverkan som vi ser idag är komplex kombination av samhälleliga praktiker och kontextuella villkor. 

Kapitel 3
Man skulle kunna säga att med hjälp av den nya tekniken utvinns och utnyttjas resurser för att uppfylla våra egna mänskliga behov och det i sin tur förvandlas den naturliga världen. Samhället underkastar sig det borgerliga på jakt efter profiten. Och profiten kan man endast nå när man säljer produkter. Därför är välfärden så urholkad på pengar eftersom den inte ger någon utdelning i profit utan kostar mer än vad den ger.

Kapitel 4:
Kapitalismen utarma jorden med bekämpningsmedel, kemiska gödningsämnen, vattenföroreningar. I den kapitalistiska stadsutvecklingen rubbas våtmarker då de gör enorma ingrepp i de gröna utrymmena. Hela den ekologiska balansen rubbas allt för att det finns de som vill ha mer pengar. 

Kapitel 5
Det är klasskillnader, arbetslöshet, utanförskap som föder våld. Det var redan påtalat på 1300-talet och då var det en stor del av befolkningen som tvingades bort från sina marker för att slängas in på arbetsmarknaden, de kallades då för rättlösa proletärer eftersom de var fattiga. Den här meatbolismen har pågått så länge och överklassen ser bara på.

Kapitel 6
Under flera årtionden så har kapitalismen gjort våld på de grundläggande förutsättningar för hållbarhet genom att frakta mat över hela världen. Det har skapats en djup reva i meatbolismen och det har i sin tur skapat att matpriduktionen ökat genom att jordbruket har expanderat till mindre bördiga marker där det utarmas näringsämnen. För att få mer näringsrik mark tillsätter de gödnings- och bekämpningsmedel som är framställt på kemisk väg. 
Inte nog med det, kapitalismen är beroende av fossila bränslen för att kunna bedriva dagens produktion. Och vad krävs det inte då för att kunna öka produktionen? Vi befinner oss i en ekologisk kris men kapitalismen vägrar att inse det och samhället är det som har skapat krisen inte naturen.



Deltagit i manifestation för Ukraina

Idag var jag och Lily nere på torget och deltog i en manifestation för Ukraina. De har en varje måndag klockan 12.00. Den här gången så läste jag en dikt som jag har skrivit själv. Först var jag lite nervös men när jag sen kom igång så kändes det bra. Och jag hade ju världens bästa support med mig, Lily. 🥰 Jag var där som representant för Vänsterpartiet. 

Leva eller dö i Ukraina

Nattsvart
Vinden viner
Kulorna likaså

Man springer i blindo
Man famlar runt 
Hör skrik, jämmer 
Och en hög smäll

Jag hör inget alls,
Allt blev bara tyst
Jag blundar och 
Hoppas på att få leva

Jag öppnar ögonen 
Känner en hand
Som trevar efter min
Ser en ung kvinna med barn i famnen 
Hon är förtvivlad 
Men jag hör inte vad hon säger

Vi springer iväg 
Hoppas hoppas hoppas!
På livet!




Månadens bok


En mycket intressant bok som tar upp viktiga aspekter. Först berättar den hur kvinnors liv ser ut idag, hur feminismen har förändrats, hur den påverkar kärleksrelationer på gott och ont. Den tar också upp att det fortfarande behövs feminism på vissa områden som att vissa företag kräver klädkod av kvinnan, att hon behöver använda högklackat i receptionen då hon förväntas ha det.
Författaren tar också upp detta med våldtäkter, att det alltid frågas vad hon hade på sig. Även abortfrågan är en viktig del i boken.

Många pratar om offerrollen, men vem är jag till att sitta och döma? Jag menar alla upplevelser är individuella och jag kan inte säga hur personen ifråga har upplevt det. Men man ska inte godta vad som helst eller så utan att det har mer eller mindre blivit en tävling mellan könen. För mig handlar feminism om jämlikhet. Att kvinnan ska kunna få samma lön för samma arbete som en man, att kvinnor ska ha rätt till en bra sjukvård, att kvinnor ska kunna föda barn tryggt, att aborter ska ske på ett säkert och tryggt sätt och att det är kvinnans rättighet, att transpersoner ska få sjukvård de behöver,  att man inte behöver gå ut på kvällen och vara rädd, att barn ska få en trygg miljö, att en kille  kan bära rosa kläder med enhörningar på och tjejer kan ha kläder med dinosaurier på. Man ska inte behöva känna sig konstig för att man gillar en viss sak/person eller ett ämne. Att man är lika mycket värd oavsett om man är tjej/kille/hen som gillar prinsessor/dinosaurier/hockey/konståkning.

Däremot behöver vi inte könskriget som pågår. Vi behöver feminism så som den var tänkt en gång. Att kvinnor ska kunna ha sex utan att behöva känna skuld och skam. Att alla människor blir tagna på allvar oavsett kön. Det är bra att utvecklas men det får inte gå till överdrift där kvinnor hatar män, för då är vi inte bättre än männen. För att få en jämlikhet så måste hatet sluta från båda sidor.

Älska - inte hata. ❤️

Förändringens vind

Ja, nu har jag gjort min sista del i valrörelsen. Det har varit så spännande, roligt, givande och lärorikt. Jag känner att jag kan göra skillnad och göra samhället till en bättre plats. Jag var med på min första valvaka och det var så roligt. Man är verkligen en del av gemenskapen och att sitta där på valvakan med de andra var så härligt. 

Varför jag är Vänsterpartist

Alla har rätt till bostad och därför kan vi inte ha marknadshyror. Vem vill bo på gatan? Inte jag, därför är jag Vänsterpartist. De står för att alla ska ha bostad. Det är en mänsklig rättighet att få ha tak över huvudet.

Sverige har aldrig varit rikare än nu och rikedomarna fördelas orättvist. Kapital samlas på hög hos några få, män vanligtvis och klyftorna växer. Familjer får vända och vrida för att få ekonomin att gå ihop bara för någon annan vill ha mer. Jag vill att barnen, vår framtid ska få en trygg och ekonomisk situation. Och för att skapa mer jobb måste vi även tänka på klimatet.

Det är genom en grön politik från vänster som vi kan skapa fler jobb, företag och framtidstro även utanför storstäderna. Välfärden är urholkad sen många år av nyliberaler och utanförskap, ojämlikheten och osäkerhet ökar och det i sin tur skapar kriminalitet. För att minska kriminaliteten så behöver vi minska klyftorna, skapa en trygghet för barnen och se till att de får en meningsfull fritid, se till att det finns resurser i skolan och att vuxna också tar sitt ansvar för ungdomarna. Vi måste också lösa klimatkrisen genom att skydda den biologiska mångfalden. 

Kvinnor ska ha rätt att göra abort, kvinnor ska ha rätt till en säker sjukvård, kvinnor ska inte behöva vara rädda för att gå ut på kvällen, transpersoner ska inte behöva känna skuld eller skam för vem de älskar och vem de är, alla oavsett hudfärg, etnicitet, religion osv är lika mycket värda.

Mina ledord är Solidaritet, välfärd och jämlikhet. 




Min första valrörelse

Det är första gången som jag är med och jobbar i valrörelsen. Jag har ju deltagit i lite politiska aktiviteter innan men jag har aldrig jobbar i en valrörelse.

Första dagen för mig var i tisdags och det var så roligt men nervöst. Jag stod med en partikollega som har gedigen erfarenhet och som jag ser upp till. Det kom väldigt många vänner och bekanta förbi så jag passade på att prata med dem. Jag lärde mig mycket nytt och träffade många intressanta människor. När jag hade gjort färdigt så var jag så himla trött och hade lite ont i huvudet. Men första dagen var så himla kul.

Andra dagen kändes väldigt bra, var inte lika nervös. Härligt väder, lite svala vindar men skönt. Det kom inte lika många besökare under tiden som jag var där. Det är kul att få vara med och påverka, att få delta och att mina tankar och åsikter spelar roll. Att få vara med i gemenskapen och känna att man gör något värdefullt. När jag hade hämtat Lily från förskolan så gick vi dit så hon fick se lite. Hon satte sig i en stol och gjorde sig hemmastadd.

Dag tre, nu har jag blivit mer varm i kläderna så att säga. Jag var först på plats och började öppna upp. Fick hjälp av Centerpartiet att sätta upp vårt tält och i samma veva så kom min partikamrat. Det blev många intressanta diskussioner där jag fick möjlighet att lära mig nya saker. Det kom stötvis med besökare. Sen kom det många partikamrater förbi och en av dem fotade inför ett projekt. Svärfar kom förbi och även en kompis till mig. När jag hade hämtat Lily från förskolan så sa hon så fort vi klev av bussen, Mamma jag vill gå dit bort och så pekade hon mot valstugan. Så vi gick det och hon fick kolla in allt.

Min upplevelse av dessa dagar, ja vad ska man säga? Lärorikt, intressant, roligt, intensivt, spännande. Men mest av allt är fantastiskt! Gemenskapen som finns i partiet och den underbara acceptans. 










SLUTA MOMSHAMA!

Som kvinna räcker man inte till helt enkelt. Man ska göra så oändligt mycket så man glömmer bort själv. Och nej, det är inte kvinnan själv som ställer kravet på sig själv alla gånger utan får verkligen höra från samhället att hon inte räcker till.

Vi kan ta några exempel;

Kvinnan får besök av vänner där en av dem är en man. Han går och kontrollerar hur städat det är, drar fingret längs med en hyllkant och säger högt och tydligt "Här var det inte städat!" Trots att hon nyss har städat.

Eller;
Man sitter i grupp och diskuterar om skärmtid och barn. Man vågar inte erkänna för de andra att barnet då och då ser på tv/surfplatta för då får man blickar och kommentarer om att man borde vara mer med sitt barn. Trots att hon gör allt möjligt med barnet.

Eller;
Du och barnet har en stund på stan, ni tar en fika och så lägger du upp det på Instagram. Det dröjer inte många minuter förrän det ramlar in kommentarer om att socker är skadligt för barnet! Trots att barnet får bara 1 gång i veckan.

Eller;
Pappan är ute med sitt barn, då kommer kommentarer som Åh, vad duktig han är som är barnvakt åt sitt barn! Dock får inte mamman höra att hon är bra som är med sitt barn.

Hallå??!! SLUTA MOMSHAMA!!!


Bröst, pattar, boobs!

Kärt barn har många namn och det finns väldigt många olika bröst, lika många som olika kvinnokroppar. Och den ena bröstet är inte det andra likt. Men vet du vad? Det är helt unikt precis som du är!

Idag har jag varit på mammografi för första gången och ja jag var lite nervös men undersökningen väldigt lätt, fort och smidig. Sköterskan var fantastisk och lugn. Det märktes att hon hade gjort detta många gånger. Med van hand så dirigerade hon mig och korrigera hur jag skulle stå. Ja det gjorde lite ont när bröstet pressades ihop men den smärtan är så minimal. Smärtan som kan uppstå om det är något fel i bröstet måste kännas värre tänker jag. Nu får jag vänta i nån vecka innan resultatet kommer. Jag har i alla fall inte känt något själv som är fel om man säger så. Så jag känner mig hoppfull.

Men såklart är man lite nervös inför svaret. Det är man ju alltid. Jag tycker det är så bra att man får detta kostnadsfritt och att man faktiskt har möjligheten att göra denna undersökning. Så till dig som är orolig, gå på undersökningen.


Att vara kvinna, tjej, flicka

Att vara kvinna är väldigt svårt egentligen. Vi får ofta höra hur vi ska behaga männen, hur vi ska klä oss för att inte bli våldtagna, hur vi ska sminka oss för att se bra ut, att man ska raka sig här och där för annars är man inte fin. Trosor tillverkas i så små storlekar så man får dem inte på sig alls. De är så smala i grenen så den åker in i snippan och skaver så inibombens mycket!

Det börjar redan i ung ålder. Jag försöker hitta bra trosor till min 3,5 åring men alla är så sjukt smala i grenen. Varför? Vad fyller det för funktion? Det skapar bara irritation i snippan och gör att man får ont. Ska det verkligen vara så att det ska vara sexigt och snyggt redan till barn? Varför ska vi ens sexualisera barn? För mig handlar det om funktionen först och främst. Men sen kan de vara snygga till barn utan att de är så smala i grenen. En snygg trosa till barn kan vara med en snyggt motiv, säg som My Little pony, Bamse eller ett annat tryck. Det behöver inte vara minimala trosor.

Vem är det som bestämmer över hur en kvinnas trosa ska vara? Är det kvinnor själva eller är merparten män? Vad tänker du?


Vänsterdagarna 2021

Vilken fantastisk helg! Vet inte riktigt var jag ska börja berätta för er men börjar väl från början.

Under augusti/september så fick jag veta att man kunde anmäla sig till detta evenemang via sin partiförening och att föreningen skulle betala hela resan. Men då skulle man också ha en bra motivering till varför just jag skulle få följa med. Så sagt och gjort så knåpade jag ihop en motivering och skickade in min intresseanmälan. Får sen veta att jag är en av deltagarna och det är månader av förvirring från min sida, jag har ingen aning om hur detta går till. Jag får veta vilket hotell, när tåget ska gå osv. Såhär löd min motivering:
Jag vill delta på vänsterdagarna, båda dagarna. Just för att lära mig mer och kunna påverka till det bättre. Mina 3 ledord är välfärd, solidaritet och jämlikhet. Jag är en driven kvinna som har många järn i elden och driver en blogg och en YouTube kanal. Bor i Karlstad med min familj och är undersköterska. Fyller 40 i år och har erfarenhet av utanförskap i olika områden, LSS frågor ligger mig varmt om hjärtat då min syster är svårt funktionshindrad och vi står varandra väldigt nära. Jag vill kämpa mot orättvisor.

Torsdag kväll, dagen innan jag ska åka. Jag har resfeber deluxe och känner mig galet nervös. Passar på att mysa med Lily och Tobias. Fredag morgon, vaknar alldeles för tidigt egentligen men går upp och tar en dusch. Vi gör iordning det sista och åker till tågstationen. Tobias och Lily vinkar av mig och tåget åker iväg. Resan går bra, har intressant samtal med min partikollega som sitter bredvid mig där efter läser jag en stund. Vi kommer fram och går över till spårvagnarna, det är första gången som jag åker spårvagn i hela mitt liv. Väl framme vid Svenska mässan så går vi in och checkar in och får våra pass för helgen. Där efter går vi till hotellet som ligger om hörnet, Gothia Towers. Dock kan vi inte checka in och få tillgång till våra rum. Så vi lämnar våra väskor i bagagerummet och går och äter lunch så länge. När vi kommer tillbaka så kan vi checka in så jag åker upp, 8:de våningen och lämnar min väska, ut igen och tror att jag ska vara inne på svenska mässan. Det visar sig att jag ska vara i ett konferensrum på hotellet så i ren panik springer jag tillbaka. För på fredagen så är det Nätverksträffar och jag var anmäld till Funkis nätverk. Men jag hann i en bra tid och det var fler som hade svårt att hitta. Jag träffade på Orup också på hotellet. På kvällen sen blev det middag, thaimat. Var väldigt trött sen så jag gick till rummet och gjorde mig iordning för natten.

Lördag morgon, halsen väldigt hes. Och jag vaknar tidigt såklart. Men det var ändå skönt för då fick jag bort den där morgon tröttheten. Låg och myste i sängen, får passa på när man bor på hotell. Efter frukosten så videochattade jag med Tobias och Lily. Sen var det dax att bege sig till mässan. Först var det Nooshi som höll invigningstal och sen var det massa intressanta paneler. En av dem  var En ny roll, en större berättelse där Ida Gabrielsson pratade. Efter lunchen så blev der samhällsbärarna och det var väldigt intressant och givande. Dock innan lunch så hade jag huvudvärk och passade på att ta en kortare promenad. Efter det, mat och dryck så gick huvudvärk över så när nästa pass började så var jag piggare. Jag var också på en workshop om inernfeministiskt arbete. På kvällen blev det god middag, hamburgare med 4 matglada herrar från partiet. Maten var supergod och prisvärd. Sen till hotellet för att göra sig iordning för festen. På festen blev det röj och det märks att man är en trött småbarnsmamma i Corona tider.😂 Jösses vad trött man blev men så roligt.

Söndag, ännu hesare hals. Men en dusch piggade upp i alla fall. Efter frukosten så packade jag ihop det mesta och videochattade med Lily och Tobias. Första panelen den här dagen var Jämlikhetens byggstenar och det var Katalys som skrivit boken Klass i Sverige som hade panelen. Nästa panel var systerskap i tiden och den sista var Feministisk kamp. Så himla intressant och spännande att få ta del av detta. Sen gick jag till hotellrummet och fixade med det sista och sen checkade jag ut. Väntade på de andra och så åkte vi spårvagn ner till tågstationen.

Väl hemma så möttes jag av en glad men lite reserverad Lily. Hon kunde inte krama mig förrän jag hade bytt om till mina hemmakläder. 😂 Jag var så trött men så glad. Det har varit en fantastisk upplevelse och väldigt lärorikt där jag har lärt känna nya människor.























NPF diagnos

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.  Vad är det?

Det vanligaste NPF diagnoserna är ADHD, Asperger, Tourettes, språkstörningar. Dessa diagnoser är närbesläktade och man kan ha en eller flera diagnoser.

Alla kan glömma saker ibland så som ett viktigt möte osv men för oss med NPF diagnos så är det svårare att få ihop vardagen. De svårigheter som kan uppstå är

  • Inlärningsproblem och minne

  • Impulskontroll och aktivitetsnivå

  • Samspelet med andra människor

  • Uttrycka sig i tal och skrift

  • Motoriken

Det viktiga är att man bemöter NPF diagnoser ut efter varje individ då ingen är lik den andra. Om du som chef har en anställd med en NPF diagnos så läs på om diagnosen och lär känna individen just för att kunna ge den en så bra anställning som möjligt. Om du jobbar på något sätt med barn, samma sak där. För att kunna ge hen så bra stöttning som möjligt så ta reda på hur hen fungerar. Allt för många ser bara vad man inte kan när man har en NPF diagnos. Vi kan ta senaste rapporteringen om Joel Öberg, han har klarat alla tester som behövs för att bli brandman men får ändå inte bli det. Ja man behöver ha fokus och så men bara för en person med exempelvis har problem med att hålla fokus behöver inte alla det för att alla är vi olika. Det är det som gör oss unika, ingen är den andra lik.

Jag själv är väldigt normalfungerande i min diagnos och behöver inte alls den hjälp som andra behöver. Jag har mest inlärningsproblem och hittat mitt sätt för att lära in. Jag har också hittat ett sätt att strukturera upp vardagen. För jag är någon som gillar struktur, funktion och ordning. Detta är diagnoser som inte kommer att växa bort med åren, de kommer alltid att finnas där. Man lär sig olika tekniker, olika sätt att hantera saker.

 

Med detta inlägg så vill jag sprida kunskap på själva NPF dagen. Vill ni veta mer så fråga gärna.

 

Ni kan se klippet här från SVT angående Joel Öberg

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/diagnos-drar-alla-over-samma-kam och jag har hämtat information från https://attention.se/

 
 

Friskolor?

Friskolor på landsbygden existerar för att det inte finns några andra alternativ. Den statliga skolan ligger för långt ifrån landsbygden vilket gör det svårt för barnfamiljer då många barn får gå på livsfarliga vägar med tung trafik och utan belysning för att ens komma till skolbussen. Vissa dagar på vintern kan inte ens skolbussen gå pga halka och snö. Ute på landsbygden så är det bättre med mångfald och kultur än inne i städerna.

Men friskolor inne i stan bedrivs enbart i vinstsyfte. Segregation blir större och det blir mer Vi mot Dom, utanförskapet blir större. Behovet av friskolor inne i stan är inte samma som landsbygden då inne i stan finns det så många andra möjligheter. Eller att de missar 3 dagar i skolan för att skolskjutsen inte kan köra? 

Är det rimligt att små barn ska gå på farliga vägar för att komma med skolskjutsen? Är det rimligt att åka flera mil för att få komma till skolan?


Bara några tankar kring ämnet från mig.


https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/statlig-utredning-hotar-varmskogs-friskola

 

Bilden är hämtad från Google

 

 


Perfekt förälder?

Vem är det egentligen? Ingen!

Och vad är en perfekt förälder? Är det när man aldrig skriker? Är det när man aldrig är trött? Är det när man aldrig är ledsen? Eller är det när barnen aldrig trotsar och det är ett rosa skimmer hela dagen lång?


Jag kommer aldrig bli en perfekt människa för guess what! Den perfekta människan existerar inte! Jag menar vi har känslor, tankar och behov. Alla är trötta någon gång, alla är ledsna någon gång, alla skriker vi någon gång, barnen trotsar och en dag kan vara nattsvart istället för skimmerrosa. Men man är inte en sämre människa för det eller en dålig mamma/pappa. Det är just detta som gör oss mänskliga!


Ja Lily får ha nappen ibland och vi jobbar på att få bort den. Men hon är utan nappen alla timmar som hon är på förskolan men jag är inte en dålig mamma för det. Oftast är hon väldigt trött och ledsen på eftermiddagen och nappen är en trött och tröstnapp. Det händer att hon många gånger väljer bort nappen men jag hinner inte fånga det på bild för att hon faktiskt säger ifrån för att vara med på bild och det får jag respektera. Hon säger numera till att hon inte vill bli fotad vilket jag respekterar även om jag fotar henne mycket. Så bara för att nappen syns ibland på bilder så innebär det inte att hon har den 24 timmar om dygnet. Även Lily är mänsklig och har behov.


Jag är så oändligt trött på denna momshaming som existerar i vårt samhälle! Jag gör det som jag tycker är bäst just för mitt barn och det får andra respektera. Jag är långt ifrån perfekt men jag lär mig varje sekund vem Lily är, vilka behov hon har, vad hon vill. Jag vill lära Lily att hon duger exakt som hon är, att man inte behöver ha ett perfekt liv, att man inte behöver ha de perfekta kläderna, att man måste vara perfekt som människa för bara man är sig själv så räcker det i mina ögon i alla fall.


Jag är mig själv, jag är långt ifrån perfekt men jag är stolt över den jag är!



Att våga visa känslor

Det här med att visa känslor kan vara svårt. Några saker man kan få höra är:

Vadå? Tål du inte lite skämt?
Man va, blev du sur nu?
Hallå, har du PMS?
Killar ska inte gråta.

Det är bara några fraser man kan få höra. Redan som barn blir man matad med att man inte ska visa känslor. Många mammor exempelvis får höra ofta från samhället att man ska rycka upp sig, inte visa för barnen när man är trött och ledsen. Redan där börjar det, barnen får höra att mammor inte får känna trötthet, ledsamhet, arg. En mamma ska alltså trycka ner alla sina känslor.

Under tiden så lär vi pojkarna att en pojke inte får gråta eftersom en man inte gråter. Man lär samtidigt pojkarna att förtrycka känslorna och inte respektera att mamma som kvinna är trött och ledsen. Vi vuxna måste ge barnen rätt verktyg för att kunna hantera konflikter och känslor. För om vi inte gör det så kommer barnen aldrig kunna respektera en annan individ alls. Något annat som är viktigt är att kunna be om ursäkt när man också har gjort fel, att känna ånger är en viktig del i känsloregistret för det är den delen som får oss att utvecklas och vilja bli ett bättre människa.

Detta är något vi måste ändra på och det börjar med oss vuxna. Bara för att jag är en kvinna som är en mamma så försvinner inte mina behov, mina känslor och tankar. Jag är minst lika mycket människa som barnet och tänker inte skämmas för att jag är trött, ledsen, arg eller något annat. Man skäms ju inte för man är hungrig så varför skämmas för att man är trött? Vi måste visa våra barn redan från ung ålder att alla människor oavsett kön eller ålder kan känna sig trötta, arga, ledsna och ge barnen rätt verktyg för att kunna hantera det. Det är på så vis de lär sig empati, respekt, kärlek och omtanke. Och de lär sig att hantera konflikter på ett bra sätt.




En kvinnas egentid

När en kvinna får egentid så får hon oftast göra hushållssysslor ändå av någon märklig anledning. Ja nu finns det de som vill ha det så och det är okej och sen finns det de som inte vill ha det så alls. Och vad som är egentid är olika från kvinna till kvinna.


Men för mig är egentid att ligga i soffan och se på mina favoritprogram, läsa en bok, vila, ta en dusch. Det är min egentid i hemmet. Om jag har egentid utanför hemmet så är det lite allt möjligt. Då kan det bli en promenad, bågskytteträning, umgås med en vän mm. Men det som jag anser inte är egentid är när jag ändå plockar rätt, diskar eller gör någon annan hushållssyssla.


Så när männen får egentid då, vad gör de? Jo, de spelar, kollar på sport, hänger på någon bar osv. De slipper göra hushållssysslor men förväntar sig däremot att kvinnan ska offra sin egentid för hushållssysslor. Varför? Jo för att de är bortskämda och för bekväma helt enkelt!


Nu säger jag inte att alla män och kvinnor är såhär men det är så jag uppfattar och upplever.




Saker man inte vill höra som nybliven mamma

Ja nu har det gått lite över 2 år sen Lily kom. Och under första tiden så får man höra olika fraser från omvärlden, en del goda råd, en del onödiga kommentarer, en del självklara saker. Vissa saker enligt mig är så onödiga att säga och kan uppfattas som elaka till och med. För när du är mitt i det så vill du ha stöttning, någon som säger att det är okej att du är trött, någon som ger dig en kram och säger gå och lägg dig en stund.


Saker man kan få höra:


  • Så är det att vara förälder. Bara att vänja sig.

  • Ja men jag då? Jag har inte sovit på...

  • Du valde att skaffa barn

  • Vila när barnet vilar (men så fort man lägger ner sitt huvud på kudden så skriker barnet)

  • Barnet är nog hungrig (trots att barnet har precis ätit klart)

  • Du måste motionera/träna regelbundet för att du måste vara pigg och alert som mamma.

  • Gåstol är farligt



Detta är bara en liten del av vad du kan få höra. Sen när barnet är äldre så kommer det andra påpekande.


  • Barnet ska inte använda napp så mycket.

  • Ni har för mycket skärmtid

  • Gröt är inte mat

  • Allt socker som finns i den, den, den produkten är skadligt. (Låt ungen svälta eller skaffa en egen gård med djur och växter så vet du vad du ger ditt barn.)

  • För mycket kläder/för lite kläder på barnet (gäller alla åldrar på barnet)

  • Fel kläder, fel färg (pojkar kan inte ha rosa eller klänning)

  • Dagvilan behövs inte (vad vet hen om det? Det är inte hen som behöver tampas med en trött unge)


Ja som sagt så finns det en hel del att få påpekade och klagomål över. En del påpekande är välmenande och omtänksamma och hur ska man kunna sortera ut? Jag fick rådet att tänka såhär: det är jag och Tobias som är föräldrar och ser Lily dagligen. Så vi bedömer vad som fungerar bäst för henne. Så mitt råd till er är att inte lyssna allt för mycket på alla som kommer med råd. Utan försök och testa er fram vad som fungerar för just ert barn. Alla barn är olika liksom vi vuxna. Alla har olika förutsättningar också.


Ett sista råd, försöka att underlätta er vardag. Om barnet dricker ersättning/välling så är Baby Brezza en underbar uppfinning. Om ni har en robotdammsugare så gör det inget, man orkar inte stå med en vanlig dammsugare hela tiden. Om ni har färdig köpta köttbullar istället för hemmagjorda för att middagen ska snabbt och enkelt spelar ingen roll. Det viktigaste är att det står mat på bordet.


Bilden är tagen i slutet av september 2018 när jag hade åkt in med ambulans till sjukhuset för gallstensanfallet, Lily var knappt 2 månader då.




En hyllning till min kropp!

Jag vill hylla min kropp som är rätt oproportionerlig. Jag brukar skoja lite om att jag drar barnstorlek i längden och vuxenstorlek på bredden. Men det är sant eftersom jag är så kort och jag är ändå en kvinna som blir 40 nästa år. Jag har ändå burit och fött ett barn. Men jag är så sjukt stolt över min kropp för allt det som den har gjort, kommer och göra och för hur den ser ut.


Jag kanske inte är lång, smal, smärt och snygg. Jag kanske inte är så vältränad och fräsch. Men vem bestämmer att jag duger? Vem säger att jag inte passar in? Ja vi matas i media av olika slag om hur man får den perfekta strandkroppen inför varje sommar, hur vi tränar bort julmaten, hur vi kan börja det nya året med lätt och fräsch mat. Vi ser foton som är retuscherade och bilden är mer fejk än äkta. Jag har läst i mammagrupper på Facebook där mammor är oroliga för att deras 3 åring har fått påpekande från BVC om övervikt trots att barnet i fråga är fullt normal. Det är faktiskt vi vuxna som sätter dessa bedrövliga normer om vikt och utseende.


Jag är stolt över min kropp exakt som den är! Den har gett mig en fantastisk fin flicka och den fungerar varje dag. Jag vill lära min dotter att man duger exakt som man är och det gör jag genom att vara tacksam för min kropp, genom att älska min kropp och prata positiv om min kropp. Och det man kan göra istället för att prata om vikt och utseende är att prata om kroppens funktioner. Så som att Tack kroppen för att du flyttar mig framåt när jag går. Tack för att du kan göra det jag ber dig om så som att sätta sig på golvet och bygga med Duplo. Tack för att du fungerar varje dag även om det är jobbigt.


Tack till min underbara kropp som orkar med trots allt! ❤️





Oönskade åsikter

Något som jag har tänkt på en tid, hur skulle andra reagera om jag kom med olika förmaningar?

Jag menar, den som dricker kaffe på morgonen ska sluta med det. Oavsett om den "måste" ha sin kaffe kopp så ska jag brygga kaffe och sen rycka koppen ur handen och säg, Nej, du får inte dricka kaffe nu!

Eller den som röker, jag ska alltså rycka cigaretten ur handen efter middagen och säga nej du får inte röka nu!

Eller den som precis ska ta och äta sitt favoritgodis, precis när hen är på iväg att stoppa in i munnen så ska jag kasta mig över och bara nej, du får inte! 

Om jag ser en bild på sociala medier där någon har sin cigarett i högsta hugg, ska jag verkligen kommentera med en gång att det är farligt att röka utan att jag har en aning om vad som har hänt före och efter bild? Nej, låt alla göra det som passar dem om de inte har bett om råd. Kommentera inte heller andras vikt osv om personen inte har bett om den. Alla är fina exakt som de är och alla är unika exakt som de är!




Låt barn vara barn!

Jag läste nyss hos Hej hej vardag om ett viktigt ämne, pojknappar. Hon behövde köpa nya nappar, tog några som hon tyckte såg bra ut men får sen se att det står på förpackningen att de är för pojkar. Detta får mig att fundera över vilka värderingar och normer som vi vill ge till våra barn. Är det så farligt att en flicka har en blå napp? Eller en pojke har rosa napp? Kan en flicka ha blåa kläder? Kan en pojke ha smycken? Hur var det när jag själv var liten och mina småsyskon? 

När jag var liten så blev jag ofta tagen för att vara kille. Jag hade kort hår och klädd i pojk kläder men älskade rosa. Rosa var min favoritfärg och för varje gång som jag hade varit hos frisören så fick jag rosa sprayfärg i luggen. Jag hade mycket ärvda kläder och leksaker, en del av leksakerna var bilar, robotar men jag hade även dockor. Jag var också väldigt aktiv som barn och lekte så kläderna gick sönder, en gång hittade jag och en kompis en container där det fanns brädbitar, skräp och målarfärg. Vi gick in i den och började måla. Fick färg på jackan och min farfar som bodde precis intill denna blev så arg på mig, minns inte att jag har sett honom så arg före eller efter det.

Jag fick i alla fall ha olika typer av leksaker och mina föräldrar har aldrig tvingat på mig något. Vi  har alltid kunnat prata om saker och diskuterat fram vad jag vill och vad som är möjligt. Jag fick prova på fotboll, ridning, olika typer leksaker Jag tänker i alla fall låta Lily utforska olika områden och låta henne upptäcka världen. Barn ska får vara barn utan att behöva höra att man ska vara lång och smal, utan att höra att killar ska gilla bilar, utan att känna sig otillräckliga. Här hemma hos oss ska Lily få känna sig älskad oavsett vad hon väljer för kläder, intressen och annat. 




RSS 2.0