Eda Skans
I gränstrakterna mellan Sverige och Norge har många blodiga strider utkämpats genom åren. Eda skans är ett minnesmärke över vår krigiska historia och äldre tiders försvarssystem.
Eda skans ligger på en ås mellan sjöarna Hugn och Bysjön. Här var det tänkt att en eventuell Dansk (Norge var under Dansk kontroll fram till 1814) framryckning längs vägen mellan Kongsvinger och Karlstad skulle stoppas.
Platsen på åsen söder om Eda kyrka var vald med omsorg. Det flacka och öppna landskapet mellan kyrkan och skansen gjorde det enkelt att upptäcka fienden samtidigt som skansen blev lätt att försvara mot fiendens angrepp.
Den ursprungliga skansen byggdes 1657 som ett befäst fältläger. Därefter har den blivit ombyggd och förstärkt i omgångar. De ideliga stridigheterna mellan Sverige och arvfienden Danmark gjorde skansen till skådeplats för blodiga strider åren 1658, 1679 och 1719. Efter Karl XII-krigens slut blev skansen under några decennier en av Sveriges permanenta befästningar. Ett 20-tal man var då förlagda vid skansen.
I samband med Napoleonkrigen och Danmarks krigsförklaring mot Sverige 1808 byggdes fästning om från grunden och vallarna fick sitt nuvarande utseende. Då tillkom också de tre mindre skansarna väster om huvudskansen. Något anfall mot skansen kommer aldrig utan istället används den som utgångspunkt för Svenska anfall mot Norge, senast i augusti 1814. Efter att Norge tvingats in i union med Sverige upphörde skansens militära betydelse, byggnader revs och anläggningarna lämnades att förfalla.
Skansens vallar restaurerades under åren 1939-1949 till det utseende de hade 1808. Den har även återfått tre av sina ursprungliga kanoner. Som kuriosa kan nämnas att skansens planform gett upphov till Edas kommunvapen. Eda skansar ligger vid väg 61 cirka sex kilometer norr om Åmotfors.
Informationen är hämtad från http://www.lansstyrelsen.se