I alla fall så gick vi upp runt 7 tiden då igår morse och fixade med det som skulle fixas. Vid 8 tiden gick vi bort till hallen och det bästa är att vi bor granne med idrotthallen där tävlingen var så det är lätt för oss att ta oss dit. En kort promenad på ca 1,11 km. När vi kommer dit så börjar jag med lite trimning av bågen men jag var så sjukt nervös inför hela dagen så jag skakade som ett asplöv så Tobias fick skruva åt mig. Sen var det toabesök, anmälning och att fixa i ordning på plats. Även prata med alla man inte har träffat på länge. Det blev många kramar och många glada hälsningar från underbara människor.

 

Sen var det dax för uppvärmningen och när det var klar så var det två skjutomgångar som uppvärmning som alltid. Jag var så nervös och glömt så himla mycket om hur man ändrar siktet osv, men det var bara att fråga någon av mina medtävlande som jag har träffat så många gånger förr. Jag sköt väldigt ojämt och spridda skurar, hade en miss i nästan varje serie tyvärr. Började tävlingen med 10 4 miss och sen så höll det sig på alla olika områden. Vissa pilar sköt jag bakom tavlan men 4 serier lyckades jag sätta alla pilar i tapeten och få hyfsade poäng då. :) Vid flera tillfälle så ville jag bara gå av skjutlinjen, packa väskan och gå hem. Men jag visste att vänder jag mig om och tittar på Tobias så skulle jag bara bryta ihop och gråta vilket jag inte ville, jag ville fortsätta och jag ville visa för mig själv att jag kan detta, jag har ju gjort det förr. Men jag får också ta med i tanken att jag inte har tävlat sen maj 2015 och jag har inte skjutit regelbundet sen dess heller och att jag har varit sjuk i veckan. Men det var en befrielse och kunna skjuta och se bättre än innan, jag har ju fått sämre syn som ni vet om och jag har inte skjutit med de nya glasögonen. I övrigt gick tävlingen bra och jag avslutade men en liknande serie som jag startade med 10 6 miss. Så det kändes bra och även om slutsumman landaden på bara 195 poäng som är mitt sämsta någonsin så känns det bra.

 

Det härliga var att Tobias var med, svärfar Nikke kom dit och även en kompis kom dit och hejade. Och kompis blev taggade på att eventuellt börja. Men under kvällen hörde en annan bågskyttekompis av sig som också har haft uppehåll och frågade om vi kunde börja träna tillsammans igen. Jag ska nu prova de tävlingar som är kvar på inomhussäsongen och se hur det känns, känns det bra så kommer jag kunna fortsätta sen. :)