Livet, döden och LSS

Jag läste på Facebook om Lovisas syster Tyra och deras historia. Hjälp vad jag grät! Jag grät för att jag känner sorgen, känner hjälplösheten, rädslan och skräck. En dag kommer jag och få det samtalet och jag bävar för den dagen. Då kommer min värld rasa samman och jag har då förlorat en del av mig själv. 

För nya följare så är min lillasyster Sofie svårt sjuk och kräver LSSvård dygnet runt. Hon är några år yngre än mig och varit min pärla, mitt ljus och min sol vilket hon är fortfarande. Hon är nu också en stolt moster och hon och Lily myser verkligen tillsammans. Sofie har alltid varit den som har varit mest glad, positiv och busig. Jag har alltid kunnat sätta mig bredvid Sofie när jag har varit ledsen och nedstämd. Hon har alltid tröstat på sitt underbara vis. Jag minns den dagen när hon kom som igår. Det var en kall novembernatt som allt började och jag fick åka till vår farmor och lägga mig. Nu när Lily kom till världen så är hon en kopia av Sofie tycker jag. 

En dag kommer sjukdomen ta henne ifrån oss. Men kommer den dagen tidigare än väntat för att våra politiker inte kan ta hänsyn till andning, sondmatning och våra grundläggande behov? För att det är viktigare med utsikt över Vänern än att få leva ett bra liv? De inser inte vikten av LSS utan de ser bara det som ett problem som måste bort. Vi har inte gått framåt i utvecklingen där utan vi går snarare bakåt. 

Jag fasar för när dagen kommer! Rädda LSS nu!! 
#tystaintetyra

https://www.metro.se/artikel/debatt-jag-%C3%A4r-19-%C3%A5r-och-r%C3%A4dd-f%C3%B6r-min-framtid-om-jag-inte-f%C3%A5r-r%C3%A4tt-hj%C3%A4lp




Kommentarer
Postat av: kurtbäckman

jag vill ha lss kvar ingen ska dö för inte har lssn

Svar: Precis, ingen ska dö.
Anna Hansen

2019-04-17 @ 11:03:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0