Allt för ofta så har jag velat testa saker i mitt liv men sen när jag ska göra det så vågar jag inte. Tankar som "Du kan inte det här", "Varför skulle dina åsikter betyda något", "De kommer inte att acceptera dig som du är" eller "De andra här kan mer så gå hem innan du gör bort sig helt" har snurrat i mitt huvud allt för många gånger. Jag har alltid känt att jag inte kan något, jag har ingen examen från universitetet eller något sånt. Jag kan inte flänga med fina ord så som ambivalent utan jag får googla det när jag hör det. Och siffror, fy vad jag avskyr dem!

Men trots allt detta så trotsar jag mina negativa tankar väldigt ofta egentligen då jag är extremt nyfiken av mig som person. Ja, jag kanske inte har världens bästa läshuvud som klarar magisterexamen men det måste jag inte heller. Det som är viktigt för mig är att någon faktiskt lyssnar på mina tankar och åsikter. Att den som lyssnar inte fördummar mig utan höjer mig istället och hjälper mig till att bli bättre.

Min familj har alltid varit där och jag har lärt mig mycket av Evah när det gäller att diskutera. Evah är väldigt bra på att argumentera för sin sak och hon är bra på att förklara. Och Carola kommer med egna påhittiga uttryck som jag bara älskar! Sen Tobias har lärt mig så mycket om politik och han förklarar för mig om USAs politik och ekonomi. Och tack vare allt detta så har jag nu gett mig in på att delta i en studiecirkel där vi diskuterar klass i samhället och i politiken. Det används ord som jag inte är bekant med alls och ja första gången så kändes det jättejobbigt för jag fick de negativa tankarna då. Men nästa gång kändes det ändå bättre för då var jag också bekant med gruppen, jag fick gehör för mina tankar och åsikter. En sa också att det jag sa i just den frågan var riktigt bra input och det kändes så sjukt bra. Men sen finns det stunder där jag sitter och läser inför studiecirkeln där jag tänker, vad har jag gett mig in på? För det är rätt avancerad text att läsa men jag läser igenom och förstår det jag kan förstå. För poängen med hela är ju att vi ska förstå tillsammans och inte jag ensam. Vi ska ju diskutera åsikter och hur vi tolkar texten. 

Jag har verkligen kommit långt de här senaste åren. Jag har alltid kunnat prata om man säger så men sällan någon har velat intresserat sig för mig. En gång fick jag höra att jag borde bli politiker eftersom jag pratar så mycket. 😂 Men det handlar inte om att kunna prata mycket utan man behöver har en bra retorik vilket jag har fått de senaste åren. I alla fall så känner jag mig stolt över mig själv över att jag gör detta och jag vill göra mer.